Arbetsbördan vid processuell editionsplikt: Betydelsen av editionssvarandens arbetsinsats vid rättens prövning av editionsyrkandet

Abstract

När en part i ett dispositivt tvistemål saknar tillgång till skriftlig bevisning kan edition vara det enda verktyget för att säkerställa tillgången till bevis. Samtidigt kan ett editionsföreläggande innebära en påtaglig arbetsinsats för editionssvaranden. I takt med ökande informationsmängder och digitalisering har denna arbetsbörda blivit allt mer framträdande, men dess rättsliga betydelse är fortsatt oklar. Utgör editionssvarandens arbetsbörda en självständig begränsning av editionsplikten, eller är den endast ett av flera intressen som vägs in i rättens proportionalitetsbedömning? Arbetet undersöker hur editionssvarandens arbetsinsats ska förstås inom ramen för den processuella editionsplikten. Genom en analys av gällande rätt kartläggs om arbetsbördan kan betraktas som en materiell förutsättning för editionsplikt eller om dess relevans uteslutande aktualiseras i rättens proportionalitetsbedömning av ett editionsyrkande. Arbetet belyser därutöver vilka faktorer som i praktiken bör tillmätas betydelse vid bedömningen av vad som utgör en acceptabel arbetsbörda, i syfte att bidra till ökad förutsebarhet och en mer enhetlig rättstillämpning. Resultatet påvisar att editionssvarandens arbetsbörda inte utgör en självständig materiell förutsättning för processuell editionsplikt. Arbetsbördan ska i stället beaktas inom ramen för rättens proportionalitetsbedömning, där handlingarnas bevisvärde vägs mot bland annat editionssvarandens intresse av att inte åläggas en oproportionerlig arbetsinsats. Bedömningen av vilken arbetsbörda editionssvaranden ska tåla ska ske utifrån omständigheterna i det enskilda fallet, med beaktande av editionssvarandens ekonomiska och tekniska förutsättningar.