Förändringar i elevers faktakunnande och förståelse inom fysik under en undervisningsfri period

Abstract

I skolan påträffas ofta åsikten att eleverna glömmer mycket av det som de lärt sig, och speciellt mycket under sommarlov och andra undervisningsfria perioder. Syftet med denna undersökning var att få en precisare bild av hur elevernas kunnande förändras. Genom att skilja mellan faktakunskap och förståelse undersöktes hur olika elevers kunnande förändrades över ett sommarlov. För att förklara de uppmätta sambanden användes konstruktivistisk teori om lärande, med ackommodation och assimilation som de huvudsakliga lärprocesserna. Ett test inom området krafter och rörelse konstruerades, bestående av frågor dels inriktade på faktakunskaper, dels på förståelse. En grupp på sammanlagt 69 gymnasieelever på NV-programmet (efter bortfall) fick sedan genomföra testet både vid vårterminens slut och efter sommarlovet. På så sätt kunde förändringen i kunnande hos varje elev mätas. Resultaten från samtliga elever i undersökningen analyserades med statistiska metoder. Vi fann att eleverna i medeltal presterar ett bättre resultat efter sommaren än före, men enbart på förståelsefrågorna. Detta är ett argument för att låta kurser som förväntas ge stora förändringar i elevernas grad av förståelse spänna över längre tid, för att eleverna skall bli mer mottagliga för nya moment. Examination av förståelseintensiva kurser kan också med fördel genomföras sent, om man vill mäta vad eleverna verkligen kan efter kursen. Undersökningen visade dessutom att de elever som har störst sannolikhet att förbättra sina resultat på faktarespektive förståelsefrågor, och minst sannolikhet att försämra desamma, är de som redan är har goda faktakunskaper respektive god förståelse. Undersökningen visade också på ett samband mellan elevernas faktakunskaper och sannolikheten att förbättra resultatet på förståelseinriktade frågor, medan det omvända sambandet är svagt. Detta kan ses som ett argument för att inte förringa betydelsen av faktakunskaper.