Hur grundskole- och gymnasielärare i idrott och hälsa tar hänsyn till hälsoaspekten

Abstract

Sammanfattning: Sedan Lpo94 trädde i kraft har idrottsämnet gått under benämningen idrott och hälsa. I nuvarande kursplan för ämnet framstår med tydlighet att ämnet ska präglas av en hälsoaspekt. Utifrån denna bakgrund ämnar denna studie att inta lärarnas perspektiv, där syftet är att belysa grundskole- och gymansielärares syn på hälsoaspekten i idrott och hälsa. Utgångspunkt är en kvalitativ intervjustudie där sju lärare ger sin subjektiva syn. Resultatet visar att begreppet hälsa är svårdefinierat. Det framkommer även att lärarna ser hälsoaspekten som en viktig grundpelare i sin undervisning. I detta sammanhang genomsyras undervisningen ofta av ett salutogent perspektiv där lärarna har som syfte att bidra med kunskap om vad som främjar elevernas hälsa. Flera olika moment tas upp där lärarna arbetar med hälsan som utgångspunkt, som exempelvis styrketräning, konditionsträning, mental träning och massage. Lärarna reflekterar även över de elever som psykiskt far illa av idrottsundervisningen vilket kan medföra en motsatt effekt till hälsa. Självkänsla och självförtroende är därmed olika komponenter som lärarna väljer att ta i beaktning – för att alla elever överhuvudtaget ska våga att delta i undervisningen. Ofta kopplas den hälsorelaterade undervisningen samman med de teoretiska momenten, där den i stor utsträckning präglas av kostundervisning. Kunskaper om olika riskfaktorer tillgodoser lärarna även kunskaper om. I detta sammanhang handlar det om hur ohälsa kan förebyggas. Kursplanen ligger till grund för undervisningen men det ser dock betydligt olika ut hur lärarna väljer att ta hänsyn till de olika häloaspekterna som synliggörs genom Lgr 11.