Avvägningen mellan upphovsrätt och allmänhetens intresse av nyhetsrapportering - Svensk rättstillämpning och HD:s kommande prövning av PMT 1473-18 mot bakgrund av EU-domstolens rättsfall Pelham, Funke Medien och Spiegel Online

Abstract

Diskussionen i denna uppsats kretsar kring vilka möjligheter som finns i svensk rätt att inskränka eller göra undantag från upphovsrätt och närstående rättigheter till stöd för nyhetsrapportering. Mer specifikt belyser diskussionen den betydelse som EU-rätten har i sammanhanget mot bakgrund av EU-domstolens rättsfall Pelham, Funke Medien och Spiegel Online vars avgöranden meddelades under sommaren 2019. I uppsatsen visas det hur EU-domstolens rättsfall generellt får betydelse för den svenska rättstillämpningen på området. Till exempel påverkas tillämpligheten av vissa undantag till stöd för nyhetsrapportering i upphovsrättslagen, liksom möjligheten att beakta grundläggande fri- och rättigheter för att rättfärdiga sådana undantag. Vidare visas det även hur rättsfallen specifikt kan påverka Högsta domstolens kommande prövning av målet PMT 1473–18 mellan SVT och Kent Ekeroth rörande en mobilfilm som visar delar ur den så kallade järnrörsskandalen. I slutet av uppsatsen förs en rättspolitisk argumentation om hur avvägningen mellan individens upphovsrätt och allmänhetens intresse av nyhetsrapportering bör behandlas i svensk rätt mot bakgrund av det som diskuterats i uppsatsen. Slutsatsen av denna diskussion är kortfattat att en helhetsbedömning bör ske inom de ramar som uppställs i direktiv 2001/29/EG genom en direktivkonform tolkning av tillämpliga undantag i upphovsrättslagen. Denna tolkning bör även säkerställa att bestämmelserna i upphovsrättslagen inte i för stor utsträckning begränsar möjligheten att beakta grundläggande fri- och rättigheter inom ramen för helhetsbedömningen. I dagsläget finns det två bestämmelser i upphovsrättslagen som begränsar tillämpligheten av deras motsvarighet i direktiv 2001/29/EG, vilket är ett problem efter EU-domstolens avgörande i Spiegel Online.