”Söker du, så finner du” Barnmorskors erfarenheter av att upptäcka våld, bemöta kvinnor och handlägga vården vid våld i nära relation

Abstract

Forskning visar att våld mot kvinnor i nära relation är ett dolt problem med ett stort mörkertal. Våldet riktas mot kvinnor i alla åldrar och samhällsklasser och utgör ett av de största hoten mot kvinnors liv och hälsa. Hälso- och sjukvårdspersonal har en unik möjlighet att kunna identifiera våld i nära relation genom att aktivt fråga kvinnor om de utsatts för denna typ av övergrepp. Kommunikation är ett viktigt redskap för barnmorskan och en förutsättning för att skapa trygghet i mötet med kvinnan. Studiens syfte var att undersöka vilken erfarenhet barnmorskor på barnmorskemottagningar och ungdomsmottagningar i Västra Götaland har av att upptäcka våld, bemöta kvinnor och handlägga vården vid våld i nära relation. En enkätundersökning bestående av strukturella och öppna frågor skickades till 32 barnmorskor. Enkäten besvarades av 28 barnmorskor; 17 arbetade på barnmorskemottagningar och 11 på ungdomsmottagningar. De strukturella frågorna analyserades med hjälp av SPSS 17,0 samt Microsoft Office Excel och de öppna frågorna utifrån kvalitativ innehållsanalys. Majoriteten av barnmorskorna (92,6%) hade någon gång träffat en kvinna som utsatts för våld i nära relation. Hälften angav att de alltid frågar kvinnorna medan övriga endast frågar ibland, om de fattar misstanke eller aldrig. De barnmorskor som alltid frågar upptäcker våldutsatta kvinnor mer frekvent. Det framkom att ensambesök på mottagningen underlättar våldscreening. Orsaker till varför frågan ställs var våldsscreening, barnmorskans intuition samt fysiska tecken på kvinnan. Tidsbrist, okunskap om ämnet och att partnern var med vid besöken var hinder som upplevdes försvåra möjligheten att ställa frågan. Det efterfrågas mer kunskap om ämnet våld genom kontinuerlig handledning, utbildning och tydligt utformade pm. Författarna anser att ökat samarbete mellan olika instanser som arbetar med våldutsatta kvinnor är angeläget, likaså samverkan mellan berörda verksamheter för att utbyta kunskap. Det behövs en större kartläggning över barnmorskors erfarenhet av att bemöta kvinnor som utsätts för våld i nära relation för att specificera vilka insatser som krävs på alla mottagningar för att förbättra omhändertagandet av dessa kvinnor.