Barns upplevelser av att ha ett cancersjukt syskon – en kvalitativ intervjustudie

Abstract

Bakgrund: När ett barn drabbas av cancer förändras livet drastiskt. Detta gäller inte bara för barnet utan även för dess familj och omgivningen. Tidigare forskning beskrev att syskon upplevde sig hamna i skymundan som påverkade deras fysiska, psykiska och sociala välmående. Specialistsjuksköterskan inom barn och ungdom ska arbeta familjecentrerat genom att involvera och stödja hela familjen. För att specialistsjuksköterskan ska kunna bemöta och stötta syskon till drabbade barn med cancer krävs kunskap och förståelse för vad som är viktigt utifrån deras situation. Syfte: Syftet med studien var att belysa barns upplevelser av att ha ett cancersjukt syskon som fått eller får sjukhusvård i Västsverige. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem syskon i åldrarna 7–16 år. Intervjuerna var antingen individuellt eller i grupp och samtliga intervjuer innehöll kommunikationsverktyget teckning. Dataanalysen gjordes genom en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Resultatet bildade tre huvudkategorier och nio subkategorier. Att känna sig bortglömd - syskon upplevde en känsla av att de var bortglömda, där deras behov inte prioriterades som tidigare. Att uppleva kroppens reaktioner - syskon upplevde deras känslor, symtom och tankar annorlunda i samband med att deras syskon insjuknade och även efteråt. Att vardagen sätts ur spel - syskon upplevde att tidigare vardagsrutiner, sociala aktiviteter och vardagssysslor kom att förändras. Slutsats: Genom intervjuerna framkom det olika perspektiv hur barn påverkades av att ha syskon med cancer. Syskon upplevde avsaknad av delaktighet, information och anpassning. Specialistsjuksköterskan inom barn och ungdom bör vara uppmärksam inför de behov som finns hos syskon. Detta för att arbeta familjecentrerat och värna om syskons fysiska, psykiska och sociala välmående.