Vem flyger egentligen? En kartläggning av samband mellan socioekonomiska faktorer och flygresvanor

Abstract

Flygbranschen är en sektor där utsläppen fortsätter öka, och det kommer inom de närmsta åren bli viktigt att begränsa dessa utsläpp för att uppfylla såväl nationella som internationella klimatmål. Det enda sättet att minska utsläppen på den nivå som krävs är att minska flygresandet. För att kunna göra detta på ett bra och effektivt sätt är det nyttigt att känna till vad som karaktäriserar dem som flyger mest. I denna uppsats undersöks sambanden mellan socioekonomiska faktorer och flygresvanor baserat på den Svenska Resvaneundersökningen. Vi använder OLS-regression för att undersöka om det finns linjära samband mellan antal flygresor per person och år och faktorer såsom inkomst, kön, utbildningsnivå och bostadsort etc. Det framgår att kvinnor gör fler flygresor än män i genomsnitt, men män flyger mer i tjänsten. Boende i Stockholms kommun gör dubbelt så många flygresor per år jämfört med det nationella genomsnittet, och boende i storstadsregioner reser generellt mer med flyg än andra. Dock kan inget samband mellan tjänsteflygresor och bostadskommun konstateras. Studenter och högutbildade gör oftare flygresor än andra och vi finner även ett samband mellan hushållsstorlek och antal flygresor. Det finns en tendens att de som reser mer klimatvänligt i sin vardag kompenserar genom att flyga oftare.