Vad är ändamålsenliga rörelser? Gymnasielärares tolkning och bedömning av ändamålsenliga rörelser i idrott och hälsa

Abstract

Bakgrund: Under hösten 2025 infördes en ny ämnesplan (Gy25) för idrott och hälsa på gymnasiet. I det första betygskriteriet har begreppet ”goda rörelsekvaliteter” ersatts med ”ändamålsenliga rörelser”. Tidigare forskning visar att lärare under lång tid har haft svårt att bedöma rörelsekvaliteter och att de anser betygskriterierna vara svårtolkade. Studier har visat stora skillnader i lärares tolkningar av betygskriterierna, särskilt gällande vad som skiljer betygsstegen åt, vilket påverkar bedömningens likvärdighet negativt med avseende på såväl validitet som interreliabilitet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa på gymnasiet tolkar ändamålsenliga rörelser samt hur de resonerar kring detta i relation till de olika betygsstegen. Metod: En kvalitativ intervjustudie baserad på sju behöriga och verksamma gymnasielärare i idrott och hälsa. Datamaterialet analyserades med hjälp av tematisk analys och en induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i sex teman för vad lärarna inkluderar i sina tolkningar av ändamålsenliga rörelser: rörelsemönster och teknik, förståelse, fysisk status, känsla i rörelse, tempo/hastighet samt deltagande och inställning. Ett sjunde tema motsägelser identifierades även där lärarnas beskrivningar av sina tolkningar visade sig skilja från hur de beskrev sin faktiska bedömning. Lärarna visade sig vara eniga i sina abstrakta tolkningar av ändamålsenliga rörelser, samtidigt som det fanns stora skillnader i hur de differentierade betygsstegen. En tydlig motsägelse identifierades där faktorer som deltagande och inställning vägdes tungt vid bedömning trots att dessa inte framgår av betygskriterierna eller uppgavs av lärarna när de mer abstrakt fick beskriva sina tolkningar av ändamålsenliga rörelser. Slutsats: Studien visar att lärare utvecklar egna kriterier som stöd för bedömning samt att många faktorer som inte ska finnas med i bedömningen ändå vägs in. Detta leder till att bedömningens likvärdighet äventyras både utifrån validitet och reliabilitet. Resultaten indikerar ett behov av mer stödmaterial för lärarna i deras arbete att tolka och konkretisera styrdokumenten för att på så sätt få en ökad samsyn mellan lärare på vad som krävs mer konkret för respektive betyg.