Operationssjuksköterskans erfarenheter av kommunikation inom teamet

Abstract

Bakgrund: I den komplexa operationsmiljön samarbetar det interprofessionella teamet för att bedriva en god och säker vård. Kommunikationen anses vara en viktig förutsättning för att operationsteamets samarbete ska fungera. När brister i kommunikationen förekommer kan det orsaka fel och missförstånd som kan hota patientsäkerheten och orsaka vårdskador. Det finns faktorer som påverka kommunikationen och operationsteamets samverkan. Det är av vikt att ta del vilka erfarenheter operationssjuksköterskor har av kommunikation för att få insikt hur det påverkar det perioperativa arbetet. Syfte: Syftet var att undersöka operationssjuksköterskors erfarenheter av kommunikation inom operationsteamet. Metod: En systematisk litteraturöversikt med kvalitativ ansats genomfördes. För analysen användes Graneheim och Lundmans modell för kvalitativa innehållsanalyser. Totalt inkluderades sjutton vetenskapliga artiklar i litteraturöversikten. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier med tillhörande underkategorier. Huvudkategorierna var Individuella och relationella förutsättningar för kommunikation, Teamdynamikens påverkan på kommunikation och Strukturer och organisatoriska ramar för kommunikation. Den första kategorin visade att individuella egenskaper och förmågor hade betydelse för hur kommunikationen upplevdes inom operationsteamet. I den andra kategorin lyfts hur de teamdynamiska förhållandena såsom hierarkier och roller påverkade operationssjuksköterskans förmåga att kommunicera och värna om patientsäkerheten. Den tredje kategorin visade att strukturer och organisatoriska ramar formade kommunikationen genom kommunikationsverktyg, kommunikationsvägar, barriärer och miljöfaktorer. Slutsats och kliniska implikationer: Operationssjuksköterskor upplever att kommunikationen inom operationsteamet påverkas av aspekter på individ-, team- och organisationsnivå. Aspekterna kan främja respektive hämma kommunikationen. Erfarenheterna av kommunikation ger en inblick i hur den upplevs samt vilka brister eller förbättringsmöjligheter som finns. Vidare forskning bör identifiera sätt att minska kommunikationsbrister för att kunna bedriva en mer patientsäker vård.