Erfarenheter av moralisk stress. Omvårdnadspersonal inom barnonkologin

Abstract

Bakgrund: På en barnonkologisk avdelning möter omvårdnadspersonalen under ett arbetspass familjer som befinner sig i olika situationer, t.ex. patienter som nyligen fått diagnos, patienter som får behandling eller patienter som vårdas i sent palliativt skede. Av olika anledningar kan inte alltid personalen ge varje familj den omvårdnad de anser vara rätt för familjen och/eller patienten. Det kan skapa moralisk stress, vilket innebär en medvetenhet om vad som är rätt men att hindras från att utföra den handlingen. I personalrummet diskuteras ofta hur stressen påverkar personalen och ibland hur stressen hanteras. Copingstrategier är det sätt en person hanterar yttre eller inre krav (stress) eller känslor som upplevs som smärtsamma, plågsamma eller kvalfulla. KASAM innebär känsla av sammanhang och hur personer upplever olika situationer som begripliga, hanterbara och meningsfulla. Om en person har svag KASAM minskar möjligheten att ge god vård. Syfte: Att få en djupare förståelse för omvårdnadspersonalens erfarenhet av moralisk stress inom barnonkologin. Metod: Tre fokusgruppsintervjuer har genomförts med omvårdnadspersonal inom barnonkologin och data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Erfarenheterna som framkom indelades i två domäner: faktorer som leder till moralisk stress samt strategier för att hantera moralisk stress. Kategorier som framkom var att känna sig undervärderad i sin profession, att känna sig otillräcklig, att verbalisera och söka stöd i arbetsgruppen, att minska sin utsatthet för lidande samt att i privatlivet reagera på känslor som tryckts undan. Faktorer kunde bland annat handla om att ha tidsbrist eller att utsättas för makthierarki. Strategierna som användes kunde vara; att prata i arbetsgruppen, att inta ett professionellt förhållningssätt, att använda sig av självillusion, att ta ut frustrationen hemma och att förändra sitt sociala beteende. Faktorerna påverkade omvårdnadspersonalen och strategierna användes för att hantera de situationer som utlöste den moraliska stressen eller de känslor/reaktioner som uppstod i samband med situationen eller efteråt. Slutsats: Inom barnonkologin finns många faktorer som kan leda till moralisk stress och om den stressen eller de känslor/reaktioner som uppstår i samband med eller efteråt inte kan hanteras på ett för omvårdnadspersonalen positivt sätt leder det till minskad möjlighet att ge god omvårdnad. Omvårdnadspersonalen har ett behov att inta ett professionellt förhållningssätt där kunskapssökning, öppen kommunikation och mod att stå för sin professions ansvar ingår som viktiga komponenter. Omvårdnadspersonal behöver få tid att utföra sina arbetsuppgifter samt tid och möjlighet till egen- och gemensam reflektion. Vidare behöver omvårdnadspersonal respekteras som yrkesprofessioner av andra yrkeskategorier så som läkare och omvårdnadspersonalen behöver involveras i beslutsprocesser