Läslusten och lärares arbete med skönlitteratur i gymnasieskolan Teorin i praktiken och praktiken i teorin

Abstract

Sammanfattning

Skönlitteraturen behövs i svenskundervisningen på gymnasieskolan för att stimulera språkutvecklingen, fantasin och skaparkraften. För att få eleverna att läsa skönlitteratur måste deras läslust väckas. Denna studie genomfördes för att ta reda på hur arbetet med skönlitteratur och läslust går till i praktiken och hur detta arbete speglar vad som förespråkas inom den didaktiska forskningen. Det är viktigt för verksamma och blivande lärare att veta vilka teorier som lever i praktiken och vilken praktik som motsäger och/eller motsvarar teorin.

Studien genomfördes med hjälp av samtalsintervjuer, där sex lärare fick beskriva sina tankar om läslust och sitt arbete med skönlitteratur. Studien visar att egen läslust hos läraren är det allra viktigaste och att brist på egen läslust är den främsta orsaken till att arbetet med skönlitteratur inte fungerar.

Det mest motsägelsefulla resultatet rörande arbetsmetoder visade sig vara de delade meningarna om läsloggen. Metoden hyllas av den didaktiska forskningen, men beskrivs som rörig och läslusthämmande av lärarna i praktiken.

Huvudbudskapet från lärarna i praktiken, såväl som från den didaktiska forskningen, är att förutsättningarna för att få ett välfungerande arbete med skönlitteratur och ett spirande läsintresse ökar betydligt om eleverna får samtala om och skriva utifrån texterna med sina egna erfarenheter, tankar och associationer som referensram. Allmänmänskliga teman och grundberättelser används som metoder för att få eleverna att känna sig delaktiga och närvarande i skönlitteraturen, för att i texterna finna de gemensamma dragen, som är oberoende av tid och rum, och göra dem viktiga för var och en som kan tänkas läsa dem.

Studien framhäver vikten av att en lärare behöver känna lust för att ge lust och för att hjälpa gymnasieeleverna att bli goda läsare, kan lärarna behöva entusiasmeras med jämna mellanrum, för att orka hålla ångan uppe i en värld, där skönlitteraturen får kämpa om underhållningsutrymmet med all teknologisk förströelse.