LOGISTISK SPRIDNING I SVERIGES SEX STÖRSTA LOGISTIKKOMMUNER OCH DESS OMLAND En kvantitativ studie om fördelningen av lager mellan 2000 och 2023
Date
Authors
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Publisher
Abstract
De senaste decennierna har samhället genomgått en omvälvande förändring vilket satt sina spår i transportmönster och godsflöden. De bakomliggande faktorerna till denna förändring konstateras vara ett ökat globalt beroende, en ökad konsumtion och en framträdande teknologisk utveckling. Dagens konsumtionssamhälle präglas av en förväntan att varor ska levereras snabbt och effektivt, något som i sin tur ställer allt högre krav på logistikverksamheter. Den ökade efterfrågan på logistik går parallellt med samhällets utveckling där urbanisering är ett faktum. Detta skapar en intressekonflikt där etableringen av lager ställs mot byggnationen av bostäder. En konsekvens av detta påstås vara en genomgående trend av logistisk spridning där lager migrerar ut från stadskärnan. Med detta i åtanke syftar denna rapport att analysera huruvida fenomenet logistisk spridning kan tillämpas på Sveriges sex största logistikkommuner, Stockholm, Göteborg, Malmö, Helsingborg, Örebro och Jönköping. Kommunerna som analyseras omfattar 65 av Sveriges 290 kommuner. Trots att detta endast motsvarar drygt 20% av kommunerna uppskattas dessa bidra med 75–80% av Sveriges logistiksystem. Rapporten tillför därmed något allmängiltigt om hur lagerfördelningen i Sverige förändrats mellan 2000–2023. Mer specifikt anses rapporten särskilt relevant för södra Sverige då de största logistikkommunerna är belägna där. Rapportens genomförande baseras på en kvantitativ studie där den rumsliga fördelningen av lager i de sex huvudkommunerna och dess omland analyseras. Vidare sätts dessa i relation till storskalig transportinfrastruktur, närmare bestämt hamnar, större vägar och flygplatser. Resultatet påvisar att antalet lager i samtliga kommuner ökat markant. Därutöver uppmärksammas såväl en koncentration som decentralisering av lagerfaciliteter och tycks till stor del vara beroende av kommunens geografiska förutsättningar. Detta kan exemplifieras genom att kommuner med hamnverksamhet har en större efterfrågan på lageranläggningar. Vidare noteras en allmängiltig trend att logistikfaciliteter ansamlas kring storskalig transportinfrastruktur.