Jämställd samhällsomvandling? Genusperspektiv på hållbart arbetsliv i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

Abstract

Den här kunskapsöversikten analyserar den pågående samhällsomvandlingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland utifrån ett genusperspektiv. Med utgångspunkt i forskning, statistik och kvalitativa analyser synliggörs hur könsnormer och genusordningar genomsyrar arbetsmarknadens strukturer, organisationers praktiker och vardagslivets förutsättningar, och därigenom påverkar vem som ges möjlighet att delta i samhällsomvandlingen – och på vilka villkor. Rapportens analyser visar att ojämställdhet inte kan förstås som resultatet av fria och individuella val, utan som en effekt av ett komplext samspel mellan sociala normer, ekonomiska villkor, organisatoriska praktiker, utbildningssystemets styrning och politiska prioriteringar. Föreställningar om vad kvinnor och män ”passar för” formar utbildningsval, yrkesbanor och arbetslivets organisering. Samhällsomvandlingen i norra Sverige definieras i stor utsträckning som en industriell omställning, där teknikintensiva och mansdominerade branscher ges en överordnad position i politik, investeringar och regional planering. Samtidigt nedprioriteras välfärdssektorn och omsorgsarbete – verksamheter som i hög grad sysselsätter kvinnor och som utgör en grundförutsättning för att samhällsomvandlingen över huvud taget ska fungera. Detta bidrar till att könssegregeringen på arbetsmarknaden samt skillnader i arbetsvillkor och löner reproduceras och i vissa fall förstärks. Även lönearbetets överordning i förhållande till obetalt hushålls- och omsorgsarbete återskapas i samhällsomvandlingen. Kvinnor bär fortfarande ett större ansvar för det obetalda hushålls- och omsorgsarbetet, vilket begränsar deras möjligheter att arbeta heltid, pendla eller leva upp till andra könade förväntningar i mansdominerade industrijobb. Det skapar en dubbel arbetsbörda och ojämställda livsvillkor, trots ett högt kvinnligt arbetskraftsdeltagande. En central slutsats är att jämställdhet i samhällsomvandlingen i hög grad formas av politikområden utanför den traditionella jämställdhetspolitiken. Andra politikområden så som arbetsmarknads-, utbildnings-, migrations-, och bostadspolitik samverkar på sätt som gör kön till en organiserande princip i både arbete och vardagsliv, ofta utan att detta explicit problematiseras. Ojämställdhet uppstår därmed som en effekt av politiska prioriteringar och styrmodeller i andra politiska fält. Samhällsomvandlingen rymmer enligt rapporten både betydande risker för fördjupad ojämställdhet och möjligheter till mer jämställda och hållbara arbetsliv. För att ta till vara möjligheterna krävs ett aktivt och medvetet arbete där genus- och maktperspektiv integreras i analyser, beslutsprocesser och praktiskt genomförande på alla nivåer. Rapporten bidrar med forskningsbaserad kunskap som kan stödja ett sådant arbete, och främja fortsatt dialog, lärande och förändring i riktning mot en mer jämställd samhällsomvandling.