“Man lär ju sig hantera sina känslor bättre när man får rekreation”

Abstract

Fritidshemmens arbete med vila och rekreation befinner sig i skuggan av de övriga delar som återfinns i fritidshemmets uppdrag. Åtminstone råder det ett forskningsgap gällande hur lärare i landet arbetar med dessa begrepp i praktiken. Genom vår kvalitativa intervjustudie strävar vi efter att kunna bidra med mer underlag till forskningsfältet gällande arbetsgången kring vila och rekreation utifrån ett policy enactment-teoretiskt perspektiv. Studiens syfte är att undersöka, analysera och kritiskt granska hur lärare i fritidshem resonerar kring värdet av och förutsättningar för vila och rekreation i fritidshemmet, samt hur de beskriver sitt arbetssätt för ändamålet. Utifrån det teoretiska ramverket används begreppen den situerade kontexten, den externa kontexten, den materiella kontexten och den professionella kulturen. Vidare används även transformerings- och realiseringsarenan samt ramfaktorerna lokaler, personal och gruppstorlek vid analys och kritisk granskning av det producerade datamaterialet. Detta för att synliggöra uppdragets komplexitet, dess mångsidighet samt de faktorer som påverkar arbetet med vila och rekreation. Resultatet påvisar skilda uppfattningar gällande hur lärare i fritidshem tolkar begreppen vila och rekreation, samt varierade arbetssätt som kan användas för ändamålet. Vidare synliggörs också de möjliggörande och begränsande faktorer som lärarna upplever att de har i arbetet, där den materiella kontexten visar sig vara framträdande när det kommer till förutsättningar. Barngruppens storlek och verksamhetens tillgång till lokaler tycks ha en stor inverkan. Vår slutsats är att lärarna i fritidshemmen ställs inför en mängd dilemman i sitt arbete med vila och rekreation. På så vis är de i behov av stöttning i större utsträckning, från rektorernas sida, i hopp om att konkretisera det icke tydliga uppdraget. För att detta ska vara möjligt behöver rektorerna göras mer införstådda i det fritidspedagogiska arbetet. Vi ser arbetet med vila och rekreation som en nödvändighet i fritidshemmen. Detta för att främja elevernas välmående och psykiska hälsa, i en samtid och skolgång fylld av stress, krav och hög grad av stimuli.