Kommuners roll i näringslivsutveckling

Abstract

Kommuner har en central roll i arbetet med näringslivsutveckling genom ansvar för bland annat samhällsplanering, myndighetsutövning och service till företag. Samtidigt präglas kommuners arbete av flera olika och delvis motstridiga styrningsideal, där krav på tillväxt och konkurrenskraft behöver balanseras mot offentliga värden såsom rättssäkerhet, transparens och likabehandling. Mot denna bakgrund syftar studien till att bidra till en ökad förståelse för hur kommuners roll i näringslivsutveckling konstrueras i policymaterial och vilka styrningslogiker som präglar denna roll. Studien genomförs genom en kvalitativ dokumentanalys av policydokument och strategiska styrdokument från åtta svenska kommuner. Analysen utgår från teorier om styrningsparadigm och institutionella styrningslogiker inom offentlig sektor, med särskilt fokus på marknadslogik, nätverkslogik och byråkratisk logik. Resultatet visar att kommunerna i stor utsträckning konstrueras som strategiska och möjliggörande aktörer med ansvar för att skapa attraktiva förutsättningar för företagande, tillväxt och innovation. Samtidigt framträder en tydlig nätverksorienterad styrningslogik där samverkan mellan kommuner, näringsliv, universitet och andra aktörer betonas som centralt för lokal och regional utveckling. Den byråkratiska logiken är också fortsatt närvarande genom fokus på rättssäker myndighetsutövning, struktur, uppföljning och ansvarsfördelning. Studien visar att kommuners roll i näringslivsutveckling präglas av en samexistens mellan flera olika styrningslogiker. Kommunerna förväntas samtidigt fungera som myndighetsutövare, serviceaktörer och samverkanspartners, vilket innebär att både byråkratisk, nätverksorienterad och marknadsorienterad styrningslogik kommer till uttryck i policymaterialet. Sammantaget konstrueras kommunerna som strategiska och samverkande aktörer med ansvar för att skapa goda förutsättningar för företagande, tillväxt och lokal konkurrenskraft. Studien visar samtidigt att kommunernas arbete präglas av en kontinuerlig balansering mellan marknadsorienterade mål, samverkan och traditionella offentliga värden såsom rättssäkerhet och likabehandling.