Antenatal handmjölkning: kvinnors upplevelse och påverkan på amningsutfall

Abstract

Bakgrund: Bröstmjölkens hälsoeffekter är många på både kort och lång sikt för både mor och barn. Trots amningens många hälsoeffekter väljer allt färre att amma, globalt som i Sverige. Det ingår i barnmorskans ansvarsområde att ge information och stöd till gravida om amning och amningsutbildning under graviditet har visat sig ha flera positiva effekter på amningsfrekvensen. Handmjölkning i sen graviditet är en metod som rekommenderas för gravida med diabetes, då ofta för att spara råmjölk för att ha som reserv att ge det nyfödda barnet efter förlossning. Syfte: Studiens syfte är att sammanställa forskning om kvinnors upplevelse av antenatal handmjölkning och dess påverkan på amningsutfall. Metod: En systematisk litteraturöversikt med integrativ design enligt Whittemore och Knafl (2005). Litteratursökning genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och Scopus. Resultat: Tolv artiklar inkluderades, fem kvalitativa, fyra kvantitativa och tre med mixad metod. Resultatet visar att antenatal handmjölkning kan ge ett ökat självförtroende inför amningen samt kan bidra med en upplevelse av att vara mer förberedd, både emotionellt och fysiskt. Antenatal handmjölkning kan påverka amningsutfallet då det stimulerar till ökad mjölkproduktion, när sparad råmjölk ges till det nyfödda barnet minskar även användning av modersmjölksersättning. Kunskap och stöd från barnmorskan är centralt för att kvinnan ska få förståelse för och kunna tillämpa handmjölkning på rätt sätt. Slutsats: Genom att öva på antenatal handmjölkning kan självförtroendet inför amning byggas upp. Antenatal handmjölkning kan bidra till rikligare mjölkproduktion och få amningen att komma igång snabbare. Genom att barnmorskan besitter tillräcklig kunskap kring metoden kan barnmorskan ge individanpassad adekvat information och praktisk guidning.