“Tid behöver man” En livsvärldsfenomenologisk intervjustudie om upplevelser av läsning i skolan hos gymnasieelever i läs- och skrivsvårigheter

Abstract

Att kunna delta i olika läsaktiviteter är en bärande förmåga i såväl skola som i samhället i stort. För många elever innebär läsningen ett hinder som skolan är skyldig att beakta. I takt med att eleven blir äldre och börjar i gymnasieskolan höjs svårighetsgraden och kraven på läsförmågan. För elever i läs- och skrivsvårigheter innebär det att de kan ha svårigheter att både tillägna sig kunskap och får en negativ självbild som en konsekvens av många misslyckanden. Syftet med studien var att undersöka hur åtta gymnasieelever i läs- och skrivsvårigheter upplever läsning i skolan. Syftet konkretiserades med hjälp av följande frågor: Hur upplever gymnasieelever i läs- och skrivsvårigheter läsning i skolan? Vad upplever gymnasieelever i läs- och skrivsvårigheter som möjliggörande respektive försvårande förhållanden vid läsning i skolan? Studien utgick från en livsvärldsfenomenologisk ansats. Inom livsvärldsfenomenologin söks förståelse för in-dividens livsvärld och det fenomen som studeras, vilket i föreliggande studie var upplevelser av läsning hos elever i läs- och skrivsvårigheter. För att bättre förstå vad läsning innebär kom-pletterades livsvärlden med Dukes och Cartwrights (2021) läsmodell the Active View of Rea-ding. Genom åtta kvalitativa livsvärldsintervjuer synliggjordes gymnasieelevers levda erfaren-heter av läsning i skolan och de förhållanden som möjliggör eller försvårar deras delaktighet i undervisningen. Resultatet visade att läsning för gymnasieelever i läs- och skrivsvårigheter inte enbart är en teknisk färdighet, utan har en existentiell dimension som påverkar elevernas själv-bild, motivation och tilltro till den egna förmågan. Fyra centrala teman diskuterades: levd tid i relation till skolans klocktid, självbildens påverkan av läsupplevelser, assisterande teknik som stöd samt samspelet med lärare och klasskamrater. Studien visade att tidspress, otillräckligt stöd och rädslan för att sticka ut begränsar elevernas möjlighet till delaktighet, medan lärarens för-ståelse, extra tid och assisterande teknik kan stärka deras tilltro till den egna förmågan. Studien bidrar med kunskap om hur lärare i samspel med speciallärare kan forma mer tillgängliga lärmiljöer som tar hänsyn till hela livsvärlden hos gymnasieelever i läs- och skrivsvårigheter.