Fetmaparadoxen, myt eller sanning hos vuxna med kardiovaskulär sjukdom
Date
Authors
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Publisher
Abstract
Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition Sammanfattning Titel: Fetmaparadoxen, myt eller sanning hos vuxna med kardiovaskulär sjukdom Författare: Louise Svensson och Amanda Nilsson Handledare: Fredrik Bertz Examinator: Ingrid Larsson Linje: Dietistprogrammet, 180/240 hp Typ av arbete: Examensarbete, 15 hp Datum: 2013-05-30 Bakgrund: Det har länge varit allmänt vedertaget att övervikt och fetma är en riskfaktor för många sjukdomar. Trots detta pekar ny forskning på att ett högre BMI skulle kunna vara en skyddande faktor för dem som drabbats av en kronisk hjärt-kärlsjukdom. Denna upptäckt kallas fetmaparadoxen och skulle kunna förändra synen på patienters BMI både i folkhälsoarbete och kliniskt arbete. Syfte: Syftet med denna systematiska översiktsartikel är att undersöka det vetenskapliga underlaget för om fetmaparadoxen existerar vid kronisk hjärt-kärlsjukdom, det vill säga om ett BMI >25 kg/m2 är associerat med lägre mortalitet bland vuxna med kronisk hjärt-kärlsjukdom. Sökväg: Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed, Summon, Scopus och Cochrane Följande sökord användes: obesity paradox, cardiovascular, heart, male, BMI, intentional weight loss, cardiovascular mortality och mortality heart failure. Urvalskriterier: Studier inkluderades där studiepopulation var BMI klassificerad, hade en kronisk hjärt-kärlsjukdom och var vuxna samt hade mortalitet oavsett orsak samt mortalitet i hjärt-kärlsjukdom som effektmått. Datainsamling och analys: Tio studier inkluderades. Dessa bedömdes ha medelhög eller hög studiekvalitet. Slutsatser evidensgraderades enligt GRADE med avseende på effektmåtten. Resultat: I studierna återfanns ett samband mellan ökande BMI och minskad mortalitet. Hos deltagarna med mycket lågt BMI och extrem fetma var mortaliteten som högst. Slutsats: Med referensgruppen BMI 18,5-24,9 kg/m2 ses inget tydligt samband mellan högre BMI och minskad mortalitet bland hjärt-kärlsjuka. Evidensstyrkan för detta är låg (++). I studier där nedre BMI-gräns saknas kan även underviktiga inkluderas och bedöms därför ha mycket låg (+) evidensgrad. Studier med denna design pekar på att hjärt-kärlsjuka kan ha en skyddande effekt av ett högt BMI, framförallt på kort sikt. De bidragande effekterna av ett högt BMI och den övriga livsstilen är svåra att skilja på.