Nationellt bedömningsstöd i läs-­‐ och skrivutveckling En kvalitativ intervjustudie med åtta lågstadielärare om hur de erfar och uppfattar bedömningsstödet

Abstract

Det finns olika typer av bedömningsstöd som lärare kan använda för att veta hur elever ligger till och hur lärare sedan kan lägga upp sin fortsatta undervisning. I denna studie är det nationella bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling i fokus och utgör utgångspunkt för studien. Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse av hur detta bedömningsstöd kan uppfattas och erfaras av lärare och vad stödet kan få för konsekvenser i undervisningen samt vilka betydelser resultatet kan få för enskilda elever. Frågeställningar för studien är: Hur uppfattar och erfar lärare det nationella bedömningsstödet i läs- och skrivutveckling i relation till fortsatt undervisning samt vilka betydelser kan resultatet få för enskilda elevers undervisning? I studien intervjuades åtta lågstadielärare i västra Sverige. Metoden som användes var semi-strukturerade intervjuer med utgångspunkt från en mind-map. I analysen i resultatet utgjorde begreppen från tidigare forskning: individ- och gruppnivå, formativ bedömning samt rättvis och likvärdig utbildning utgångspunkten i studien. Resultatet visade att lärarna uppfattade det som att bedömningsstödet gav en tydlig sammanställning av elevernas kunskaper och lärarna därmed kunde specificera elevers svårigheter. Detta ledde till att den fortsatta undervisningen grundade sig i elevernas resultat av bedömningsstödet och att lärarna på så sätt strävade mot att få en likvärdig utbildning för alla elever. Det råder dock motsägelser i tidigare forskning som pekar på att det är svårt för lärare att bedöma rättvist och därmed blir inte undervisningen likvärdig för alla elever. Vidare visade resultatet att lärare bör använda sig av formativa bedömningsprocesser i arbetet efter bedömningsstödet för att elevens lärande ska utvecklas framåt om de ska arbeta i linje med detta nationella bedömningsstöd.