DELTA ett samverkansförsök mellan offentliga organisationer

Abstract

Syftet med studien är att bedöma om de aktiviteter som pågår i DELTA leder tillförändringar hos de medverkande organisationerna. Medverkande organisationer i DELTA är AMI, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Psykiatrin, Primärvården och Socialtjänsten. Att DELTA har haft effekter på hemorganisationerna är tydligt. För det första har den inspirerat och påverkat föreställningar om samverkan och hur den kan organiseras. För det andra har den haft en indirekt påverkan på den ordinarie verksamheten främst genom att understödja olika organiseringsformer som inte har DELTA som ursprung, men som genom verksamheten ökat i aktualitet. För det tredje har den haft direkt påverkan på den ordinarie verksamheten genom att olika aktiviteter i DELTA inneburit att samverkan runt en definierade målgrupp organiseras utanför den ordinarie verksamheten. Den andra frågan är hur implementering av DELTA sker i hemorganisationerna. Primärvården har redan från början försökt integrera aktiviteterna i delar av den ordinarie verksamheten. På Arbetsmarknadsinstitutet har de enskilda handläggarna varit involverade i aktiviteterna. Försäkringskassan har genomfört omorganisering till team och en annan indelning av verksamheten medan man på Arbetsförmedlingen avskilt verksamhet för samverkan och därmed renodlat kärnverk samheten. Analysen har lett fram till några slutsatser, utan inbördes rangordning, vad gäller samverkan mellan offentliga organisationer. För det första är samverkan ledningens ansvar. För det andra sker samverkan vid behov. Det är klienternas eller verksamhetens behov som styr behovet av samverkan. För det tredje tar samverkan tid och det gäller framförallt när samverkan sker mer omfattande i organiserade former med flera organisationer som är samlokaliserade. Tid kräver extra resurser. För det fjärde sker vid samverkan ett förtydligande av de olika huvudmännens gränser. För det femte ser vi en tendens att samverkan försvårar samverkan.