Prioritering av uppföljningsbesök för personer med epilepsi vid självbesöksmottagning - Analys av dokumenterade vårdbehov

Thumbnail Image

Files

OM7830_HT24_VT25_KL.pdf (950.89 KB)

Date

2025-06-13

Authors

Journal Title

Journal ISSN

Volume Title

Publisher

Abstract

Bakgrund: Obalansen mellan antalet patienter och vårdens resurser leder till försenade uppföljningar för personer med epilepsi, vilket kan orsaka lidande. Vårdbehoven varierar, men de planerade uppföljningsintervallen är ofta desamma. En digital självbesöksmottagning skulle kunna erbjuda flexibel, individanpassad uppföljning, men studier om hur detta arbetssätt möter patienternas behov är begränsade. Syfte: Syftena var att 1) beskriva rapporterade vårdbehov baserat på användning av en digital självbesöksmottagning och dokumenterade vårdbehov i patientjournalen, samt att 2) undersöka överensstämmelsen mellan prioriteringen av uppföljande besök utifrån den digitala självbesöksmottagningen och de journaldokumenterade vårdbehoven hos personer med epilepsi. Metod: Detta magisterarbete var en del i ett retrospektivt, kvantitativt, förbättringsarbete som inkluderade data från 96 personer från en digital självbesöksmottagning och patientjournaler. Data analyserades med deskriptiv och jämförande statistik samt logistisk regressionsanalys. Resultat: Av de 96 deltagarna angav 77 att de inte hade behov av vårdkontakt. Uppgifterna från självbesöksmottagningen överensstämde i stort med de journaldokumenterade uppgifterna, med avvikelser i anfallsfrekvens (n=18), läkemedelsbehandling (n=16) och bilkörning (n=5). Deltagare utan rapporterat behov av vårdkontakt hade större sannolikhet att få sitt uppföljningsbesök framflyttat (p = 0,008). Högre anfallsfrekvens och högre totalpoäng minskade sannolikheten för att uppföljningsbesök skulle flyttas fram (p = 0,015 respektive p = 0,025). Högre totalpoäng ökade chansen för prioritetshöjning (p = 0,043). Slutsats: Självbesöksmottagningen ger en överblick över vårdbehoven hos personer med epilepsi vars planerad uppföljning är försenad. Denna information är relevant vid prioritering av vården. Ytterligare uppföljning av arbetssättet är nödvändig för att utvärdera de långsiktiga effekterna på vården, både för dem som nyttjar och inte nyttjar självbesöksmottagningen

Description

Background: The imbalance between patient numbers and healthcare resources leads to delayed follow-ups for individuals with epilepsy, which can result in suffering. The healthcare needs vary, but planned follow-up intervals are often the same. A digital self-service clinic could offer flexible, individualized follow-up, but studies on how this approach meets patient needs are limited. Aim: The aims were to 1) describe the reported healthcare needs based on the use of a digital self-service clinic and documented healthcare needs in the patient records, and 2) investigate the consistency between the prioritization of follow-up visits based on the digital self-service clinic and the documented healthcare needs in the patient records of individuals with epilepsy. Method: This master's thesis was part of a retrospective, quantitative improvement study including 96 individuals from a digital self-service clinic and patient records. Data were analyzed using descriptive and comparative statistics as well as logistic regression analysis. Results: Of the 96 participants, 77 reported no healthcare needs. Data from the self-service clinic largely corresponded with patient records, with discrepancies noted in seizure frequency (n=18), medication (n=16), and driving (n=5). Participants without reported healthcare needs were more likely to have their follow-up postponed (p = 0,008). Higher seizure frequency and total scores reduced the likelihood of postponed visits (p = 0,015 and p = 0,025, respectively), while higher total scores increased the chance of be upgraded in priority (p = 0,043). Conclusion: The self-service clinic provides an overview of the healthcare needs of individuals with epilepsy whose planned follow-up is delayed, which can be valuable support in prioritizing care. Further follow-up of the approach is necessary to evaluate the long-term effects on care, both for those who use and those who do not use the self-service clinic.

Keywords

Epilepsi, Kvantitativ metod, Prioritering, Säker vård, Vårdbehov.

Citation

URI

https://hdl.handle.net/2077/87910

ISBN

Articles

Department

Defence location

Collections

Magisteruppsatser / Institutionen för vårdvetenskap och hälsa

Endorsement

Review

Supplemented By

Referenced By