Flerspråkiga elever i läs- och skrivsvårigheter, hur gör vi med dem? En kvalitativ intervjustudie med speciallärare och specialpedagoger om deras erfarenheter av arbetet med identifiering och kartläggning av flerspråkiga elever i läs- och skrivsvårigheter i grundskolans åk 1-6.

Abstract

Flerspråkighet har fått ett ökat intresse i offentligheten och i akademiska sammanhang (Salö m. fl., 2021). Även om flerspråkighet kan ses som en resurs har flerspråkiga elever (där svenska inte är förstaspråk) lägre måluppfyllelse än motsvarande elever med svenska som förstaspråk (Skolverket, 2023a). Internationella läsundersökningar synliggör liknande tendenser - att flerspråkiga elever får lägre resultat på läsförståelse (Skolverket, 2023a). I Skolverkets senaste lägesbedömning (Skolverket, 2023b) hävdas att skolan inte alltid klarar av att kompensera för flerspråkiga elevers olika förutsättningar att ta till sig kunskaperna i skolan, dvs. orsakerna tillskrivs den sociala kontexten, där det bl.a. råder en enspråkig (läs: svenska) litteracitetsnorm. Studier betonar vikten av att kartlägga orsakerna till att flerspråkiga elever hamnar i språk-, läs- och skrivsvårigheter (Hedman, 2009; Tjernberg, 2013; Ylenfors m.fl., 2022). Med utgångspunkt i skolans kompensatoriska uppdrag (SFS 2010:800) och ett sociokulturellt perspektiv på lärande, undersökte denna kvalitativa intervjustudie de utmaningar och framgångsfaktorer speciallärare och specialpedagoger ger uttryck för i sitt arbete med att upptäcka och kartlägga flerspråkiga elever i läs- och skrivsvårigheter. I studien intervjuades 8 verksamma speciallärare och specialpedagoger med erfarenhet av kartläggning av flerspråkiga elever i eventuella läs- och skrivsvårigheter. Studien visar att arbetet med identifiering och kartläggning av flerspråkiga elever är komplext och bedrivs på olika sätt på de figurerande skolorna, utifrån vilka villkor som finns i organisationen. Den största framgångsfaktorn men även den tydligaste utmaningen synes vara möjligheten till systematisk samverkan mellan olika professioner såsom modersmålslärare, lärare i svenska som andraspråk, speciallärare och specialpedagoger. Resultaten visar att det är organisationens villkor som styr hur arbetet med identifiering och kartläggning av flerspråkiga elever genomförs. Eftersom villkoren varierar kraftigt minskar likvärdigheten mellan skolorna vilket troligen inte enbart påverkar giltigheten i det som framkommer i kartläggningen utan framför allt de flerspråkiga elevernas chanser att få rätt kompensatoriskt stöd.