Riktade statsbidrag - Ansvarsfördelning mellan Skolverket och kommun

Abstract

Bakgrund och problem: Statens skolverk har på uppdrag av regeringen utformat, ett riktat statsbidrag för insatser som syftar till att minska barngruppernas storlek i förskolan som kommunala huvudmännen kan söka. Bidragen används av staten som ett direkt styrmedel över huvudmännen då de kan påverka och förverkliga regeringens politik. Detta har skapat en offentlig debatt eftersom det statliga bidraget slår en kil i den kommunala självbestämmanderätten över skolsystemet. Syfte: Att identifiera ansvarsfördelningen mellan statens skolverk och kommunala huvudmän när de riktade statsbidragen fördelas ut, samt vilket ansvarsutkrävande respektive part kan förvänta sig av den andra. Avgränsningar: De riktade statsbidragen är många och delas ut av flera statliga myndigheter till mottagare som ska uppfylla dess syften. Uppsatsen har fokuserat på det riktade statsbidraget för mindre barngrupper som delas ut av den statliga myndigheten Skolverket i en specifik kommun. Uppsatsen är inte utformad så att iakttagelserna kan generaliseras till alla kommuner, utan lyfta fram mönster och problembilder som kan vara relevanta. Metod: En kvalitativ metod genom att tillämpa 4 intervjuer riktade till kommunala huvudmän och granskning av offentligt tryck. Med hjälp av vår teoretiska referensram om ansvarsutkrävande, centralisering och decentralisering har det empiriska resultatet analyserats utifrån ansvarsfrågan mellan statens skolverk och kommunala huvudmän. Resultat och slutsatser: En tydlig ansvarsfördelning mellan Skolverket och de kommunala huvudmännen har identifierats för bidraget. Dock skapar utformningen av det riktade statsbidraget kritik och en dualistisk styrning som ger avkall på den lokala anpassningen av verksamheten för huvudmännen. Förslag till vidare forskning: Studera vidare vad Skolverkets nya styrmodell innebär och vilka effekter som den medför för kommunala huvudmän.