BVC-sjuksköterskans erfarenheter av hälsofrämjande insatser till barn med långvarig sjukdom

Abstract

Introduktion: I Sverige lever upp till en tiondel av alla barn med någon form av långvarig sjukdom, vilket kan få konsekvenser för hela familjen. Huvudmålet för barnhälsovården är att medverka till så god hälsa som möjligt för alla barn. Långvarig sjukdom är inte per automatik förenligt med ohälsa vilket tyder på att barnhälsovårdens insatser kan vara betydelsefulla för dessa familjer. Syfte: Att beskriva BVC-sjuksköterskans erfarenheter vid hälsofrämjande insatser då barnet på grund av långvarig sjukdom har kontakt med flera vårdinstanser. Metod: En större kvalitativ studie med 15-20 halvstrukturerade intervjuer planeras. En pilotstudie där fyra BVC-sjuksköterskor intervjuades har utförts för att pröva metoden. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vid analysen framkom tre kategorier: ”Att se det friska i det sjuka”, ”Kommunikation” och ”Vägar till hälsa”. Resultatet visar att BVC-sjuksköterskan fokuserar på det friska hos barnet. För att kunna erbjuda hälsofrämjande insatser efterlyses en bättre kommunikation med sjukvården. Diskussion: Hälsovård upplevs som mycket viktigt för barn med långvarig sjukdom. För att kunna erbjuda god hälsovård behöver BVC-sjuksköterskan information om barnet och vad det har varit med om. Bristande information riskerar att leda till ett oprofessionellt bemötande samt att föräldrarna får ta ett stort ansvar som informationsbärare. De viktigaste strategierna för hälsofrämjande åtgärder var att arbeta familjecentrerat och att bygga en relation med familjen. Slutsats: Resultatet visar att det finns förbättringsmöjligheter inom hälso- och sjukvårdens omhändertagande av familjer där barnet har en långvarig sjukdom. Vi anser således att det finns en mycket god anledning att gå vidare med en fullskalig studie