Sjuksköterskans upplevelse av vad som behövs för att göra närstående delaktiga i palliativ vård

Abstract

Dame Cicely Saunders, grundare av St Christophers hospice i England på 1960-talet upptäckte det stora tomrum som omgav döende patienter och deras närstående och såg ett behov av att ha familjen och de närstående involverade i patientarbetet. För att svårt sjuka och döende patienter och deras närstående skulle få en vård som inkluderade flera dimensioner krävdes flera olika professioner som alla arbetade mot samma mål, bästa möjliga livskvalitet. Syftet med den här studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelse av vad som behövs för att göra närstående delaktiga inom palliativ vård. Datainsamlingen gjordes med semistrukturerade intervjuer som bandades och transkriberades verbatimt. En kvalitativ innehållsanalys användes. Analysen av intervjuerna resulterade i två kategorier: Inbjudande miljö med subkategorierna tid, rum, mötesplats och att vara närvarande med subkategorierna samtal, bemötande och relation. I resultatet framkommer att sjuksköterskor som har tid upplever att de också har en större möjlighet att låta närstående vara delaktiga. Den yttre miljön och vikten av kommunikation och information framkommer också som stora delar i sjuksköterskans möjlighet till interaktion med närstående.