LÄRARSKAP OCH LEDARSKAP Fysiklärares beskrivningar av sina val vid undervisningsplanering

Abstract

Syfte: Syftet med studien är att belysa fysiklärares undervisning. Det som ska undersökas är lärarnas uppfattning av hur ämnet fysik omsätts i undervisningspraktik och vad som påverkar de val de gör i sin planering. Teori: Studien utgår ifrån teorier kring didaktik och ledarskap samt teorier om lärares kun-skapsbas och kollegialt lärande. Metod: Studien är kvalitativ och har i sin ansats inspirerats av en fenomenografisk syn på kun-skap. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade djupintervjuer. Resultatet har sedan analyserats i relation till tre teoretiska kunskapsbegrepp: ämnes-kunskap, didaktisk innehållskunskap och läroplanskunskap samt med hjälp av en didak-tisk modell för undervisningsplanering. Dessutom har resultaten relaterats till teorier kring pedagogiskt ledarskap och kollegialt lärarande. Resultat: Resultaten visar att ämneskunskapen kan sägas vara en grund för lärarnas undervis-ningsplanering liksom hur de ser på sin roll i klassrummet. Mötet mellan den egna skol-gången, tolkning av ämnesplanen, erfarenheter av elevers vardagsföreställningar skapar en växelverkan mellan lärarnas ämneskunskaper, erfarenheter och didaktisk innehålls-kunskap och läroplanskunskap. Denna växelverkan både utvecklar och utmanar lärarnas lärarskap och ledarskap i relation till undervisningsmetoder, synen på bedömning och hur de fördelar tiden för att hinna bearbeta allt centralt innehåll i ämnesplanen. I sitt yrke drivs de intervjuade lärarna av att utveckla elever och har ett intresse för ämnet. Att lyckas med detta bidrar starkt till lärarnas motivation för att utvecklas. I sin plane-ring av undervisningens innehåll och metoder säger sig lärarna stöttas av bland annat utvecklande kollegiala samtal och mötesstruktur samtidigt som de hindras av till exem-pel elevernas syn på fysik som formeldominant och risk att misslyckas. De stöd och hinder som identifierats i studien kan relateras till ett handlingsutrymme när styrdoku-ment tolkas, till organiseringen av kollegiala samtal och skolkulturen. En medvetenhet om vad som motiverar lärare och vad de uppfattar som stöd och hinder i deras planering av undervisningen kan vara viktiga faktorer för en rektor, som vill utveckla undervis-ningen i naturvetenskapliga ämnen, att ta hänsyn till.