Högläsning i teori och praktik En kvalitativ forskningsstudie med utgångspunkt i förskollärares och barnskötares uppfattningar kring högläsning

Abstract

Abstract Denna studie har en fenomenografisk utgångspunkt där uppfattningar om ett fenomen är centralt. Genom intervjuer med verskamma förskollärare och barnskötare synliggjordes tendenser till att utbildningsnivån i vissa avseenden påverkade medvetenheten, främst synen på högläsningens potentialer att vara språkutvecklande. De uttrycker att tidsaspekten samt kravet att genomföra administrativa uppgifter ger upphov till att högläsningen inte används som litteratur förespråkar. Det skulle vara en god idé att läsa på ett mer effektivt sätt ett par gånger i veckan hellre än att läsa ofta och ogenomtänkt. Att få till bra lässituationer med många barn kan vara svårt, men om de delas in i mindre grupper ökar chanserna till deras delaktighet och utrymme under läsningen. Det ligger på de vuxnas ansvar att tillhandahålla barnen rika erfarenheter utifrån högläsning och böcker då det tidiga mötet med litteratur kan komma att avspegla barnens framtid som läsande individer. Forskningen är överens om att högläsning med barn är av betydelse för deras framtid. Kunskap har genom förskollärarutbildningen nått oss om hur viktigt förskolans arbete med litteratur blir då barns möten med texter i sina hemmiljöer kan variera avsevärt. Språkutveckling kan gynnas genom att högläsning praktiseras på ett effektivt sätt med uppföljning, utvecklande samtal och reflexion. Forskningen lyfter fram att förskolor aktivt ska arbeta med högläsning i verksamheten. Vi har genom vår studie fått kunskap om att högläsning i teori och praktik inte alltid går hand i hand. Används högläsning i förskolans verksamhet på det sätt som forskningen belyser skulle läs- och skrivsvårigheter upp i skolan kunna bekämpas. Genom att diskutera forskningen och analysera intervjuempirin i relation till varandra har vi upptäckt att det kan finnas svårigheter med att tillämpa effektiv läsning i förskolan där många barn och få pedagoger är verksamma. Då vi sammanställt resultaten visas att den ofta dagligt förekommande högläsningen i förskolans verksamhet inte optimeras.