Lärmiljön som en tredje pedagog

Abstract

Tidigare forskning visar på fritidshemmets begränsande förutsättningar i att driva en fritidsverksamhet och pedagogers1 upplevda svårigheter med att uppfylla uppdraget. Fritidshemmets underordnad i förhållande till skolan, kan leda till att pedagoger ses som resurser och att skolans utrymmen blir en förhandlingsfråga. Med utgångspunkt i barndomssociologi har vi undersökt hur pedagoger utformar lärmiljöer utifrån barns2 röster, behov och intressen. Studien baseras på kvalitativa metoder genom att intervjua fem pedagoger för att undersöka syftet kring vilka strategier pedagoger använder sig av i utformandet av lärmiljö och för att se om barns röster och aktörskap gjorde sig synliga i verksamheten. Analysen ledde fram till följande teman: medvetna förhållningsätt, tillgängliggörande lärmiljö, främjande av barns aktörskap, barns inflytande och påverkan och barnperspektiv. Betydande faktorer som framkom var pedagoger som möjliggörare, rummet som den tredje pedagogen vilket möjliggörs av den fysiska miljön, strategin om att ta plats vid samplanering, pedagogers driv och engagemang som möjliggör barns meningsfullhet. Vidare framkom tydliggörande undervisning, aktivare användning av lärmiljöer som undervisning utifrån läroplanen möjliggör samt barns inflytande och påverkan som förutsättningar i utformandet av lärmiljö. För att barns aktörskap ska kunna vara en del i fritidshemmet behöver pedagogerna medvetet anta strategier som möjliggör barns delaktighet, inflytande och påverkan.