Rörelse- och matvanor i barnfamiljer - en kvalitativ intervjustudie om vardagens möjligheter och hinder

Abstract

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för rörelse- och matvanor i familjer som har barn med och utan särskilda behov och befinner sig i en kontext med extra samhällsstöd, samt att identifiera vilka faktorer som kan underlätta respektive hindra vanorna i vardagen. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie, vilket är lämpligt med tanke på studiens syfte. Insamling av data gjordes med semistrukturerade intervjuer med öppna frågor. Urvalet bestod av sex vårdnadshavare med barn mellan 5-10 år, som rekryterades genom ett avsiktligt urval på en förskola och en Friskvårds- och aktivitetsgrupp i två olika kommuner i Västra Götaland. Data bearbetades med en abduktiv ansats i en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I resultaten identifierades fyra teman; aktiviteter under veckan, hindrande faktorer, underlättande faktorer och stöd från samhället. Resultaten visar att både fysisk aktivitet och matvanor bestod av regelbundna och spontana aktiviteter. Regelbundna aktiviteter var organiserade fritidsaktiviteter för barnen och gemensamma måltider, medan spontana aktiviteter bestod av vardagsrörelse, lek och aktivitet utomhus. Några av de underlättande faktorer som upptäcktes var att få vara med och bestämma, använda strategier, att medvetandegöra skillnad på hunger och att vara sugen samt att vara med kompisar. Vårdnadshavarna till barn med särskilda behov behöver planera, vara tydliga och använda medvetna strategier för att kunna få till de goda vanorna. Hindrande faktorer som identifierades var till exempel skärmtid, tidsbrist, rädsla och sociala svårigheter. Vårdnadshavarna från förskolan och Friskvårds- och aktivitetsgruppen upplevde stöd i rörelse- och matvanor från respektive verksamhet. Slutsats: Studien visar att barnens rörelse- och matvanor påverkas av ett komplext samspel mellan familjens situation och rutiner, vårdnadshavares förhållningssätt och samhälleliga förutsättningar. Genom att vårdnadshavaren skapar möjligheter för barnet att få en ökad rörelse- och matkunskap, uppmuntrar delaktighet och tillåter misslyckanden kan vårdnadshavaren främja hälsosamma levnadsvanor, medan skärmtid, tidsbrist och en känsla av ensamhet och utanförskap kan utgöra hinder. Resultatet visar att insatser som förskolan och Friskvårds- och aktivitetsgruppen gör har betydelse för barnens utveckling av physical och food literacy. Mer forskning behövs som studerar familjer från andra kontexter för att få en djupare förståelse. I framtiden kan hälsopromotörer bidra till mer hälsofrämjande kunskaper inom barn- och elevhälsan och FrAkt, genom att stärka arbetet med goda levnadsvanor, fysisk aktivitet och matvanor.