Mål med modersmål. En undersökning om elevers, deras föräldrars och skolpersonalens uppfattning om modersmålets betydelse för måluppfyllelse i grundskolan

Abstract

Syfte:

Syftet med denna uppsats är att undersöka modersmålets betydelse för måluppfyllelse hos polsktalande nyanlända elever i grundskolan. Ett mål är att undersöka ifall det finns skillnader hos de barn som fick studiehandledning på sitt modersmål och de som inte har fått den.

Frågeställningar:

• Vilka svårigheter möter nyanlända elever i den svenska skolan, på grund av otillräckliga kunskaper i svenska? • Hur påverkas nyanlända elevers inlärningsprocess i den svenska skolan av stöd eller brist av hjälp av modersmålslärare? • Hur ser stödet ut på modersmålet? Fungerar det bra eller inte?

Metod:

Jag är intresserad av elevernas, skolpersonalens och elevernas föräldrars uppfattning och erfarenheter om modersmålets betydelse för måluppfyllelse och gjorde en studie i form av intervjuer för att undersöka detta. 17 intervjuer ligger till grund för undersökningen. Sju av intervjuerna genomfördes med elever som representerar olika årskurser, från åk 0-9, och som representerar grupper som fick stöd på sitt modersmål och som inte har fått det. Dessutom gjorde jag fem intervjuer med deras föräldrar, fyra med klasslärare och en rektor.

Resultat:

Enligt intervjuer med nyanlända polsktalande elever, deras föräldrar och skolpersonalen är betydelsen av modersmålet för måluppfyllelse i svenska grundskolan väsentlig. Intervjuerna tyder på att ju starkare modersmålet är hos eleverna desto lättare lär de sig andra språk och tar till sig kunskap. Personalen och rektorn visar på vikten av en bra integration av stödet i skolans verksamhet och på kompetensen hos modersmålslärare som utför uppdraget med tanke på kunskaper i det svenska språket samt pedagogisk utbildning.