Utmaningar i den anestesiologiska vården: Identifiering, Farmakologi och Smärthantering vid Substansbrukssyndrom

Abstract

Bakgrund: Användningen av illegala substanser är ett växande globalt folkhälsoproblem. Patienter med substansbrukssyndrom (SUD), och i synnerhet opioidbrukssyndrom (OUD), utgör en komplex patientgrupp inom anestesiologin. Denna grupp löper avsevärt högre risk för perioperativa utmaningar, svårbehandlad smärta till följd av toleransutveckling och hyperalgesi, samt risk för återfall vid exponering för narkotikaklassade läkemedel. Anestesisjuksköterskan har ett centralt ansvar att säkerställa en evidensbaserad och säker vård trots utmanande farmakodynamik. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva anestesipersonalens handläggning av patienter med substansbrukssyndrom med fokus på preoperativ identifiering, farmakologiska val och hantering av postoperativ smärta. Metod: Den systematiska litteraturöversikt som examensarbete baseras på 11 kvantitativa artiklar. Artiklarna söktes i databaserna Pubmed och Scopus. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av CASP och analyserades med en narrativ syntes med induktiv ansats. Resultat: Den narrativa syntesen identifierade tre huvudteman. Preoperativ identifiering: Studier visade att anestesipersonal genom samtal med patienterna identifierade en betydligt lägre andel med substansbruk jämfört med vad som framkom via anonym självrapportering, medan urintoxikologi påvisade den högsta prevalensen. Farmakologiska strategier: Att bibehålla substitutionsbehandling perioperativt mer än halverade den postoperativa opioidkonsumtionen och möjliggjorde tidigare extubering. Buprenorfin som substitutionsbehandling i högdos (>16 mg) identifierades som en riskfaktor för andningsdepression. Postoperativ smärta: Patienter med OUD uppvisade nio gånger högre relativ risk för svår postoperativ smärta och krävde längre vårdtid. Multimodala strategier med lidokain- eller ketamininfusion sänkte morfinkonsumtionen och ökade patienttillfredsställelsen. Slutsats: Adekvat smärthantering för patienter med SUD kräver ett skifte från opioidcentrerade strategier till multimodala analgetiska strategier. Tidig identifiering genom validerade screeningverktyg och en fungerande teamsamverkan är nödvändiga komponenter för att reducera perioperativa risker och främja jämlik vård för denna sårbara patientgrupp.