Utmaningar i den anestesiologiska vården: Identifiering, Farmakologi och Smärthantering vid Substansbrukssyndrom

Loading...
Thumbnail Image

Journal Title

Journal ISSN

Volume Title

Publisher

Abstract

Bakgrund: Användningen av illegala substanser är ett växande globalt folkhälsoproblem. Patienter med substansbrukssyndrom (SUD), och i synnerhet opioidbrukssyndrom (OUD), utgör en komplex patientgrupp inom anestesiologin. Denna grupp löper avsevärt högre risk för perioperativa utmaningar, svårbehandlad smärta till följd av toleransutveckling och hyperalgesi, samt risk för återfall vid exponering för narkotikaklassade läkemedel. Anestesisjuksköterskan har ett centralt ansvar att säkerställa en evidensbaserad och säker vård trots utmanande farmakodynamik. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva anestesipersonalens handläggning av patienter med substansbrukssyndrom med fokus på preoperativ identifiering, farmakologiska val och hantering av postoperativ smärta. Metod: Den systematiska litteraturöversikt som examensarbete baseras på 11 kvantitativa artiklar. Artiklarna söktes i databaserna Pubmed och Scopus. Artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av CASP och analyserades med en narrativ syntes med induktiv ansats. Resultat: Den narrativa syntesen identifierade tre huvudteman. Preoperativ identifiering: Studier visade att anestesipersonal genom samtal med patienterna identifierade en betydligt lägre andel med substansbruk jämfört med vad som framkom via anonym självrapportering, medan urintoxikologi påvisade den högsta prevalensen. Farmakologiska strategier: Att bibehålla substitutionsbehandling perioperativt mer än halverade den postoperativa opioidkonsumtionen och möjliggjorde tidigare extubering. Buprenorfin som substitutionsbehandling i högdos (>16 mg) identifierades som en riskfaktor för andningsdepression. Postoperativ smärta: Patienter med OUD uppvisade nio gånger högre relativ risk för svår postoperativ smärta och krävde längre vårdtid. Multimodala strategier med lidokain- eller ketamininfusion sänkte morfinkonsumtionen och ökade patienttillfredsställelsen. Slutsats: Adekvat smärthantering för patienter med SUD kräver ett skifte från opioidcentrerade strategier till multimodala analgetiska strategier. Tidig identifiering genom validerade screeningverktyg och en fungerande teamsamverkan är nödvändiga komponenter för att reducera perioperativa risker och främja jämlik vård för denna sårbara patientgrupp.

Description

Background: The use of illicit substances is a growing global public health problem. Patients with substance use disorders (SUD), and in particular opioid use disorder (OUD), constitute a complex patient group in anesthesiology. This group is at significantly higher risk for perioperative challenges, complex pain management due to tolerance development and hyperalgesia, and risk of relapse when exposed to narcotic drugs. The anesthesia nurse has a central responsibility to ensure evidence-based and safe care despite challenging pharmacodynamics. Aim: The aim of this systematic literature review was to describe the management strategies of anesthesia personnel when caring for patients with substance use disorder, with a focus on preoperative identification, pharmacological choices, and postoperative pain management. Method: A systematic literature review conducted as a thesis project based on 11 quantitative studies. The articles were retrieved from the databases PubMed and Scopus, quality appraised using the CASP checklist, and analyzed through a narrative synthesis with an inductive approach. Results: The narrative synthesis identified three main themes. Preoperative identification: Studies showed that anesthesia staff, through patient interviews, identified a significantly lower proportion of patients with substance use compared to what was revealed through anonymous self-reporting, while urine toxicology indicated the highest prevalence. Pharmacological strategies: Maintaining substitution treatment perioperatively more than halved postoperative opioid consumption and enabled earlier extubation. High-dose buprenorphine (>16 mg) was identified as a risk factor for respiratory depression, requiring dose-dependent monitoring. Postoperative pain: Patients with OUD exhibited a nine times higher relative risk for severe postoperative pain and required longer hospital stays. Multimodal strategies with lidocaine or ketamine infusions lowered morphine consumption and increased patient satisfaction. Conclusion: Adequate pain management for patients with SUD requires a shift from opioidcentric strategies to multimodal analgesic strategies. Early identification through validated screening tools and effective team collaboration are necessary components to reduce perioperative risks and promote equitable care for this vulnerable patient group.

Keywords

Anestesi, substansbrukssyndrom, multimodal analgesi, patientsäkerhet, samverkan i team, säker vård, evidensbaserad vård

Citation

ISBN

Articles

Department

Defence location

Endorsement

Review

Supplemented By

Referenced By