Repslagning - samarbete och aktionsforskning i skolslöjden

Abstract

Denna studie belyser slöjdlärares resonemang vid samarbete mellan slöjdens olika materialinriktningar med repslagning som gemensamt arbetsområde. Studien undersöker även på vilka sätt elever upplever slöjdämnet vid arbete med repslagning i skolslöjden före respektive efter detta arbetsområde. För att belysa dessa perspektiv har aktionsforskning använts som paraplymetod. Flermetodsforskning har använts genom; själv-rapporter med två slöjdlärare, en i vardera slöjdart där insamlat material är analyserat via en innehållsanalys och kodat utifrån fyra övergripande förutbestämda ramfaktorer: kunskapsmål i styrdokument, tillgänglig tid för att en elev skall uppnå målen, elevsammansättning och organisatoriska ramar. Även frågeformulär har genomförts med nio elever i årskurs 3 och 14 elever i årskurs 5 där materialet är sammanställt i medelvärden och visas i diagram. Frågeformulärens resultat är analyserade och relaterade till samma övergripande ramfaktorer ovan. Olika styrning och yttre ramfaktorer skapar förutsättningar för slöjdundervisningen så som styrdokument, budget, elevgrupper samt reglerad tid för undervisning av ämnet. Slöjdlärarnas resonemang pekar på att de ramfaktorer som inverkar mest är möjlighet till planeringstid, samarbete och kollegialt utbyte. Budget och möjligheter att erbjuda en variation inom ämnet och därmed en variation för elever att lära, inverkar på undervisningens effektivitet gällande likvärdighet och måluppfyllelse. Även elevgruppens storlek är viktig för möjlighet till individanpassning vid undervisningssituationer. Elevers möjlighet att nå målen i slöjden samt deras upplevelser av ämnet influeras av dessa faktorer och inverkar på den utveckling av förmågor ämnet syftar till. Frågeformulären visar att elevers upplevelser före respektive efter repslagningen påverkas olika i de två årskurserna. Årskurs 3 upplevde ämnet som mer sammanhållet efter samarbetsområdet, gick mellan båda salar i större utsträckning, var mer nöjda med sin slöjdgrupp samt önskade sig mer slöjd. Årskurs 5 visar en mer neutral inställning till samarbetet och tycks föredra ordinarie undervisning. Formulären visar att årskurs 5 var nöjdare med materialtillgång, tid och gruppförutsättningar innan samarbetet genomfördes.