Prova, misslyckas och få ett stort förtroende - en studie om EFS:s musikverksamhet som lärandemiljö

Abstract

Sammanfattning: Syftet med denna studie är att bredda förståelsen för de läromiljöer och läroprocesser som råder i EFS musikverksamhet. För att besvara syftet med denna studie ligger följande frågor till grund: Vad anser musikledarna att engagemanget i kyrkan har haft för betydelse för den egna musikaliska läroprocessen, vad anser musikledarna om innehåll och arbetssätt i formell musikutbildning jämfört med kyrkans informella läromiljö samt vad ser musikledarna som musikens viktigaste uppgifter i kyrkliga sammanhang. De material vi har använt för det teoretiska perspektivet har behandlat Jean Piagets tal kring konstruktivismen, Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt Michael Polanyis tankar kring den tyst kunskap. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med åtta personer som är verksamma inom EFS:s musikverksamhet i Västra Götalands län. Resultat visar att det råder en stor enighet om hur EFS genomför sin musikverksamhet. Vi har fått fram enhetliga svar om den inbjudande och uppmuntrande miljö som råder samt att lärandet av musik sker i ett öppet och socialt sammanhang där varje person känner sig sedd och uppmärksammad. Detta har genererat en grundläggande musikalitet och ett stärkt självförtroende hos flera av våra svarspersoner. Som pedagoger i såväl den obligatoriska som frivilliga skolan talas det om att skapa lust till lärande. Här kan vi göra en direkt koppling till EFS:s öppna klimat och uppmuntrande pedagogik. Kyrkans engagemang, uppmuntran och intresse för varje enskild individ skulle vi som pedagoger kunna applicera direkt på skolans verksamhet för att elever ska lära sig våga satsa och tro på sig själva. Skolans elever behöver, precis som i EFS:s musikverksamhet, känna en tillhörighet någonstans. En tillhörighet i ett sammanhang som ger eleven självsäkerhet och en tro på sig själva.

1