”Vi tänker inte så mycket på orden, fast det gör vi ju”. Lärares tankar om och erfarenheter av estetiska uttrycksformer i förhållande till språkutveckling - med fokus på elever med svenska som andraspråk.

Abstract

Dagens skolmiljö är präglad av mångfald och mångkulturalitet. Det är berikande och stämmer överens med det värdegrundsarbete som skolan ska stå för. Dock är det många elever idag som kommer till en klass och inte får uppleva känslan av att förstå och vara en del i sammanhanget. Anledningen är att det svenska språket inte finns hos eleverna som ett verktyg för kommunikation. Därför kan det vara av vikt att undersöka vilka andra verktyg för kommunikation som finns att tillgå. Syftet med studien är att undersöka hur lärare (i årskurserna F-3 samt årskurs 5) som använder estetiska uttrycksformer uttrycker att de arbetar med och tänker kring detta i språkutvecklingssyfte. Framförallt ligger fokus på elever som har svenska som andraspråk. Frågeställningarna rör hur lärarna arbetar med estetiska uttrycksformer och vilka dessa former är, vad lärarna har för uppfattning om språkutveckling och relaterar detta till elever med svenska som andraspråk samt varför lärarna väljer att arbeta med estetiska uttrycksformer. Metoden som valts för insamlande av empiriskt material är semistrukturerade intervjuer av 7 lärare som sedan transkriberats och analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att lärarna uttrycker en bred syn på vad estetiska uttrycksformer innebär och att de tycks ha en genomtänkt användning av dessa i språkutvecklingssyfte. Främst används musik, bild och drama som komplement i lärandet av språk, men även det estetiska uttryckets värde i sig tas upp. Vid sidan av det språkutvecklande syftet med att använda estetiska uttrycksformer används dessa i syfte att öka självkänsla och känslan av lust i lärandet. Det är också centralt i studien hur lärarna talar om det kollegiala samarbetet som förutsättningar för att estetiska uttrycksformer ska användas i språkutvecklingssyfte.