Borgenärsbyte och överlåtelseförbud med underrubriken "När avtalsfrihet ställs mot avtalsfrihet".

Abstract

I svensk rätt är huvudregeln att borgenärer kan överlåta fordringar utan samtycke från gäldenären. I fordringsförhållanden förekommer så kallade överlåtelseförbud som innebär en begränsning av denna fria överlåtbarhet. Svensk rätt har intagit en särställning internationellt avseende verkan av sådana förbud mot förvärvande borgenärer. Detta har resulterat i att avtalsfriheten mellan borgenärerna och värnandet av omsättningens intresse har trumfat avtalsfriheten mellan borgenären och gäldenären. Gäldenären har med andra ord inga möjligheter att motsätta sig en fordringsöverlåtelse till en ny, för gäldenären okänd, borgenär. Detta trots att parterna har överenskommit om ett förbud mot överlåtelse. Denna uppsats ämnar redogöra för två vanligt förekommande fordringsförhållanden där gäldenären har intressen av att fordringen inte överlåts. Uppsatsen bygger på ett entreprenadavtal med ett avtalat överlåtelseförbud och en leverantörskredit. Med ambitionen att bidra med kunskap till tematiken av borgenärsbyten har lösningar sedan konstruerats för dessa.