Håller svenska riktlinjer om artärkateter måttet? - En AGREE II-granskning av riktlinjer utformade för intensivvård

Thumbnail Image

Files

OM5330.EB.JB.LG.VT26.pdf (2.03 MB)

Date

2026-05-13

Authors

Journal Title

Journal ISSN

Volume Title

Publisher

Abstract

Bakgrund: Artärkateter används rutinmässigt inom intensivvården för invasiv blodtrycksmätning och provtagning. Lokala kliniska riktlinjer används för att stödja handhavande, förebygga komplikationer och säkerställa en patientsäker och evidensbaserad vård. Kvaliteten på dessa riktlinjer och i vilken grad komplikationer beskrivs är dock oklar. Syfte: Att bedöma kvaliteten på kliniska riktlinjer för artärkateter med hjälp av utvärderingsinstrumentet AGREE II, samt beskriva i vilken omfattning riktlinjerna beskriver komplikationer som patienten kan drabbas av vid vård med artärkateter. Metod: Uppsatsen genomfördes med ett deskriptivt kvantitativt upplägg. 78 svenska intensivvårdsavdelningar (IVA) för vuxna kontaktades via mejl. Riktlinjerna som inhämtades granskades oberoende av tre bedömare med AGREE II, som omfattar 23 bedömningspunkter fördelat på sex domäner. Varje punkt ges en poäng enligt instrumentets manual, och domänpoängen omräknas till procentuell uppfyllelse (0–100%). Interbedömarreliabilitet analyserades med Krippendorff’s alpha. Förekommande komplikationer extraherades strukturerat. Resultat: Totalt inkluderades 31 lokala riktlinjer från 48 IVA vars kvalitet varierade betydligt. Uppfyllelsen i Omfattning och syfte var 0–59%, Intressentmedverkan 2–59%, Noggrannhet vid framställningen 0–18%, Presentationens tydlighet 15–69%, Tillämpbarhet 1–29% och Redaktionellt oberoende 0%. Den totala kvalitetsbedömningen varierade mellan 6–78%. Majoriteten av riktlinjerna rekommenderades inte för användning eller endast med villkor eller ändringar. Interbedömarreliabiliteten varierade mellan låg, tillräcklig och tillfredsställande samstämmighet. Vanligast nämnda komplikationer var lokal infektion, följt av blödning, försämrad eller förlorad tryckkurva, trombos och kateterrelaterad blodinfektion. Slutsats: Kvaliteten på riktlinjer för artärkateter inom svensk intensivvård varierar stort, med betydande brister i metodologisk kvalitet och evidensförankring. Detta kan påverka patientsäkerheten. Resultatet understryker behovet av mer strukturerade och evidensbaserade riktlinjer.

Description

Background: Arterial catheters are widely used in intensive care units for continuous blood pressure monitoring but involve risks such as infection and accidental removal. To ensure evidence-based care, local clinical guidelines are used. However, the methodological quality of these guidelines is unknown. A systematic evaluation of these guidelines is therefore warranted. Aim: To assess the quality of clinical guidelines on the use of arterial catheters using the AGREE II instrument, and to examine the extent to which they address patient complications during arterial catheter use. Method: A descriptive quantitative design was used. The guidelines were collected for analysis from the Swedish intensive care units via email and complementary Google searches. A total of 31 guidelines were included and independently assessed for quality by three appraisers using AGREE II (23 items, 6 domains). Each domain is summarized as a percentage (0-100%) based on the scores generated. Inter-rater reliability was calculated using Krippendorff’s alpha. Reported complications were extracted systematically. Results: Variation in guideline quality was observed. Scope and Purpose ranged from 0-59%, Stakeholder Involvement 2-59%. Rigour of Development 0–18%. Clarity of Presentation 15-69%. Applicability 1–29%. Editorial Independence 0%. Overall Guideline Assessment ranged from 6–78%, with the majority of guidelines either not recommended or recommended with modifications. Inter-rater reliability ranged from low to sufficient and satisfactory agreement. The most frequently reported complication was local infection, followed by bleeding, poor or lost pressure waveform, thrombosis, and catheter-related bloodstream infection. Conclusion: The quality of arterial catheter guidelines in Swedish intensive care varies and shows limitations in methodological rigour and evidence foundation. This may affect patient safety. The findings indicate a need for more structured guideline development to strengthen evidence-based practice and patient safety.

Keywords

Artärkateter, intensivvård, kliniska riktlinjer, AGREE II, evidensbaserad praktik

Citation

URI

https://hdl.handle.net/2077/91377

ISBN

Articles

Department

Defence location

Collections

Magisteruppsatser / Institutionen för vårdvetenskap och hälsa

Endorsement

Review

Supplemented By

Referenced By