SPEGELTERAPI FÖR ATT FRÄMJA AKTIVITETER I DAGLIGA LIVET EFTER STROKE

Abstract

Bakgrund Stroke är ett samlingsnamn för kärlsjukdomar i hjärnan som medför neurologiska symtom. Ett vanligt symtom är nedsatt funktion i övre extremitet, där svårigheter att utföra aktiviteter i dagliga livet uppstår. En målgrupp som arbetsterapeuter ofta möter är personer med stroke, där spegelterapi är en intervention som kan användas för träning av funktion i övre extremitet. Vid spegelterapi placeras en spegel mellan personens händer, där handrörelser med den starka sidan skapar en illusion att den drabbade sidan lyder. Tidigare forskning om spegelterapi som intervention för förbättring av aktiviteter i dagliga livet har producerat varierande resultat. Vidare forskning kring effekten av spegelterapi kan fylla ett kunskapsgap om alternativa interventioner för att främja utförandet av aktiviteter i dagliga livet för personer med nedsatt funktion i övre extremitet efter stroke. Syfte Syftet var att utifrån befintlig kunskap undersöka effekten av spegelterapi för att främja utförandet av aktiviteter i dagliga livet vid nedsatt funktion i övre extremitet efter stroke. Metod En systematisk litteraturöversikt har utförts med en kvantitativ ansats enligt Forsberg och Wengströms metod. Åtta studier av RCT-design som svarade till syftet valdes ut. Studierna kvalitetsgranskades enligt SBU:s “mall för kvalitetsgranskning av randomiserade studier” och evidensgraderades enligt GRADE. Resultat Evidensgraderingen visade att spegelterapi som intervention hade måttlig stark (+++) till begränsad (++) evidensstyrka. Sammanfattningsvis kunde alla inkluderade studier fastslå att spegelterapi hade en positiv effekt för motorisk funktion, reaktionsförmåga, känsel, spasticitet och aktiviteter i dagliga livet. Slutsats Spegelterapi som behandlingsform gav en positiv effekt på förbättring av funktion i övre extremitet samt utförandet av aktiviteter i dagliga livet. Dock visade flertal av de granskade studierna ingen signifikant skillnad i effekt mellan spegelterapi och konventionell rehabilitering. Ytterligare forskning behövs inom ämnet för att säkerställa spegelterapi som en mer lämplig arbetsterapeutisk intervention i jämförelse med konventionell rehabilitering för personer med nedsatt funktion i övre extremitet efter stroke. Vidare finns ett behov av mätinstrument som tydligare mäter effekten av utförandet av aktiviteter i dagliga livet.