Sen andraspråksinlärning eller läs- och skrivsvårigheter?

Abstract

Vi har upplevt att nyanlända elevers läs-och skrivutveckling är något många pedagoger har svårt att förhålla sig till när den inte följer den förväntade normen. Handlar det om en sen andraspråksinlärning eller rör det sig om andra läs- och skrivsvårigheter? Här finns ett behov av fördjupade studier för att tydliggöra var svårigheterna finns och hur de kan uppmärksammas och finna en lösning på. Vår förhoppning är att studien kan vara till hjälp för pedagoger inom den svenska skolan att bli bättre på att upptäcka eventuella läs- och skrivsvårigheter hos nyanlända elever. I studien har vi det specialpedagogiska perspektivet som en röd tråd genom hela arbetet där vi fokuserar på elevernas bästa utifrån deras förutsättningar. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger gör för att upptäcka och diagnostisera problem i nyanlända elevers läs- och skrivutveckling i årskurs 1- 3. Utifrån detta är målet att bidra till en fördjupad insikt om hur nyanlända elever i tidigt skede kan få rätt stöd i den svenska skolan. Den teoretiska ramen utgår från ett specialpedagogiskt perspektiv samt fenomenologiskt perspektiv. Ur det fenomenologiska perspektivet analyserar vi informanternas svar och redovisar resultatet utifrån de olika teman som utkristalliserats. Metoden som används i studien är kvalitativa intervjuer och därefter har en hermeneutisk ansats använts vid tolkningen av informanternas upplevelser. Vi har intervjuat sju personer med olika yrkesroller inom skolan som möter nyanlända elever. De yrkeskategorier vi intervjuat är klasslärare, pedagog (en pedagog som arbetar med kartläggningar av nyanlända elever), logoped, speciallärare, studiehandledare, talpedagog och SVA-lärare. De har olika lång erfarenhet inom sina yrkesområden. De arbetar främst inom årskurs 1- 3. I analysen av intervjusvaren utkristalliserades sex olika teman, bland annat komplexiteten, modersmålets betydelse, samarbete och arbetsmetoder i informanternas upplevelser av arbetet med nyanlända elever. Resultatet visar att pedagogerna belyser vikten av samarbete mellan flera yrkesgrupper för att på bästa sätt möta nyanlända elever i deras språkutveckling. De efterfrågar mer kunskap för att ha rätt verktyg när de ska bemöta och undervisa eleverna. Resultaten tyder också på att Skolverkets bedömningsstöd och kartläggnings-material skulle behöva kompletteras ytterligare för att tydligare belysa eventuella läs- och skrivsvårigheter hos nyanlända.