Sjuksköterskors upplevelse av att vårda patienter som är utlokaliserade och i behov av kirurgisk vård

Abstract

Bakgrund: I takt med att antalet öppna vårdplatser inom slutenvården har minskat över tid har antalet patienter som behövs utlokaliseras ökat. Utlokalisering av patienter innebär en ökad patientsäkerhetsrisk och påverkar sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Patienter med behov av kirurgisk vård kan ha ett komplext omvårdnadsbehov och specialistsjuksköterskor är en viktig del i patientens vårdkontext, då en högre kompetens hos sjuksköterskan ökar vårdkvalitén och leder till ökad patientsäkerhet. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som är utlokaliserade och i behov av kirurgisk vård på en icke specialiserad kirurgisk vårdavdelning. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes och totalt intervjuades 8 sjuksköterskor. En kvalitativ innehållsanalys användes i enlighet med Graneheim och Lundman. Resultat: Tre huvudkategorier utkristalliserades: Ökad patientsäkerhetsrisk, Påverkan på arbetsmiljön och Lärande och kompetensutveckling i sjuksköterskans roll. Sjuksköterskorna uppgav att patienter med ett kirurgiskt behov är en intressant patientgrupp och att vårda dessa patienter gav en positiv variation i arbetet samt utvecklingsmöjligheter. Samtidigt framkom hinder för sjuksköterskor avseende att tillgodose patienter god och säker vård samt brister i sjuksköterskornas arbetsmiljö. Slutsats: Ökad kompetens och bättre samarbete mellan olika specialiteter kan leda till förbättrad patientsäkerhet och arbetsmiljö för sjuksköterskor som vårdar patienter som utlokaliserats och i behov av kirurgiskt vård. För att öka patientsäkerheten skulle specialistsjuksköterskan kunna ha en mer central roll i vården av dessa patienter.