Språkutveckling - Finns balans mellan den kollektiva och individuella lärandemiljön? – En kvalitativ studie om hur tio lärare arbetar med det svenska språket.

Abstract

Abstract Arbetets Titel: Språkutveckling - Finns balans mellan den kollektiva och individuella lärandemiljön? – En kvalitativ studie om hur tio lärare arbetar med det svenska språket. Antal sidor: 32 s Arbetets art: Examensarbete 10 p Författare: Louise Elgh och Jenny Svensson Handledare: Pernilla Andersson Varga Examinator: Britt-Marie Apelgren Program: Lärarprogrammet IPD Göteborgs Universitet Datum: 2006-06-07 Rapportnummer: Vt06- 2611-35 Nyckelord: Språkutveckling, kursplan, kollektiv, individuell, balans Bakgrund: Under vår tid på lärarutbildningen reflekterade vi över en avsaknad mellan den teoretiska förankringen i läroplanen, och den mer praktiska verkligheten som vi upplevt på vår VFU. Vi hade ett gemensamt intresse för det svenska språket och därav blev vårt fokus på kursplanen i svenska och dess mål att uppnå. I kursplanen kunde vi läsa att språket ofta utvecklas i kommunikation och samarbete med andra. Vår tolkning var då att en balans mellan det individuella och kollektiva lärandet är att föredra för att eleverna på bästa sätt ska utvecklas i det svenska språket. Syfte och frågeställningar: Syftet med följande studie var att undersöka pedagogers syn på hur språket utvecklas och i vilken miljö detta skedde. Intressant var också att se om det fanns en medvetenhet om kursplanen i svenska och hur detta kom till uttryck i pedagogernas undervisning. 1. Hur förhöll sig lärarna till kursplanens individuella respektive kollektiva lärandemiljö i språkutvecklingen? 2. Hur arbetade lärarna i sin undervisning för att främja elevernas utveckling i språkets huvudkomponenter tala, läsa och skriva? Metod: I vår studie har vi använt oss av den kvalitativa forskningsintervjun för att ta reda på hur tio lärare i år 1-3 förhöll sig till våra frågeställningar. Alla lärare har varit verksamma i skolan i över tjugo år. Informanterna arbetar på två skilda områden i Göteborgs kommun. I analysen av intervjuerna använde vi oss av meningstolkning för att sammanfatta resultaten. Resultat: Informanternas svar skiljde sig inte anmärkningsvärt åt, när det gällde deras olika arbetsområden. I intervjuerna kunde svaren tydas ganska generellt, då samtliga lärare svarade relativt lika. De resultat vi fått tyder på en undervisning där språkanvändningen ofta sker individuellt och inte kollektivt i samspel med andra. Om kollektiva övningar skedde, gjordes dessa ofta på grund av lärarnas tidsbrist. Gemensamt för alla pedagoger i studien var deras förhållningssätt gentemot eleverna och hur språkutvecklingen bäst sker. De anpassar alla sin undervisning efter varje individs förutsättningar och behov. Därmed ligger individens kunskap i fokus för språkutvecklingen och inte omgivningen. Av språkets komponenter tala, läsa och skriva arbetade man medvetet med läsningen och skrivningen men inte med talet.