Distriktssköterskors kulturella kompetens inom palliativ vård

Abstract

Bakgrund: Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle, vilket innebär att vården behöver utformas med förståelse för olika kulturella perspektiv. I samband med omställningen till Nära vård, där vården i högre grad flyttas närmare patienten, förväntas den palliativa vården i allt större utsträckning bedrivas inom primärvård samt kommunal hälso-och sjukvård. Distriktssköterskan har en central roll inom både primär-och kommunal vård. Omställningen till Nära vård ställer därmed ökade krav på distriktssköterskans kulturella kompetens. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturöversikt är att belysa distriktssköterskans kulturella kompetens inom palliativ vård. Metod: Studien utgår från en systematisk litteraturöversikt med kvalitativ och induktiv ansats med tematisk analys. Artiklar identifierades genom databaserna PubMed och Scopus samt kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Totalt inkluderades 13 vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet redovisas i tre huvudkategorier; (1) Sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation och kulturella föreställningar i palliativ vård. (2) Sjuksköterskors erfarenheter av kulturellt anpassad och personcentrerad palliativ vård med subkategorier. (3) Sjuksköterskors erfarenheter av familjens betydelse och kulturella föreställningars påverkan på vårdbeslut i palliativ vård. Slutsats: Distriktssköterskans kulturella kompetens framstår som betydelsefull och som en förutsättning för personcentrerad och kulturellt anpassad palliativ vård. Kulturella föreställningar, språkbarriärer och familjens inflytande påverkade kommunikation och vårdbeslut. Samtidigt som etiska utmaningar identifierades. Resultatet indikerar behov av utbildning och stöd för att stärka kulturell kompetens inom palliativ vård.