”Jag tror att det är bra att blanda…” - En enkätundersökning om för- och nackdelar hos Suzukimetoden och traditionell kulturskoleundervisning.

Abstract

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att utreda om det finns skillnader mellan vuxna orkestermusiker som fått sin grundutbildning inom Suzukimetoden, och de som gått i en traditionell kulturskola. De olika musikaliska aspekter som undersökts är gehör, notläsning, improvisation, rytmisk säkerhet, klangbildning samt spelglädje. Undersökningsmetoden som valts för denna studie är enkätundersökning. Undersökningens grundansats är därför kvantitativ. Dock har studien kvalitativa som kvantitativa inslag eftersom vi tolkar enkätens resultat. Både likheter och skillnader metoderna emellan framkommer i undersökningen. Resultaten visar till exempel att Suzukimetoden verkar ha en överlägsen roll gällande utveckling av elevernas gehör och improvisationsförmåga, medan den traditionella undervisningen verkar ge en bättre notläsningsförmåga än Suzukimetoden. Angående rytmisk säkerhet och klangbildning så ter sig de båda metoderna generellt lika starka. Resultaten angående elevernas upplevelse av spelglädje visade sig vara svårtolkade då denna aspekt, enligt oss, är något som i högre grad kan påverkas av aspekter bortom pedagogens makt. Resultatet är tänkt för såväl elev, förälder, studerande som lärare inom instrumentalundervisning. En undersökning om hur den musikaliska utvecklingen kan påverkas av olika pedagogiska metoder kan vara till hjälp för alla dessa vid val av undervisningsmetod. För en skeptiker, vilket vi var innan undersökningen påbörjades, torde resultatet vara intressant att läsa för att kunna motivera varför Suzukimetoden ska utövas överhuvudtaget.