Stöd - vad är det? -barn till frihetsberövade berättar.

Abstract

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad barn till frihetsberövade har upplevt för stöd och bemötande från professionella och sin omgivning. Vårt andra övergripande syfte var att bidra till att öka förståelsen för hur det kan vara att ha en frihetsberövad förälder. Vi insåg tidigt i uppsatsarbetet att det finns mycket lite forskning inom detta område där barnens röster finns med. Vi valde därför att ha fokus på deras subjektiva upplevelse av det stöd och bemötande de fått eller saknat. Vi har använt metoden kvalitativa intervjuer och intervjuat fyra respondenter. Intervjuerna har utgått ifrån informellt stöd och bemötande, alltså stöd från anhöriga och omgivning, samt professionellt stöd. Begreppen skuld och skam har även varit centrala i den information vi hittat om ämnet så de finns med i vårt resultat som en del i uppfyllandet av vårt övergripande syfte. Våra respondenter hade olika upplevelser av stöd, men nämnde alla familjemedlemmar och nära vänner som viktiga stödgivare. Framförallt handlade det om emotionellt stöd men även praktisk stöd i form av boende. När det gäller professionellt stöd hade alla utom en varit i kontakt med frivilligorganisationer och haft olika upplevelser av detta. Två respondenter hade haft kontakt med socialtjänsten. Båda deras föräldrapar hade då även missbruksproblem. Deras upplevelse av socialtjänstens bemötande var väldigt negativt. Det stöd de upplevt därifrån var enbart praktisk hjälp. Det som våra respondenter nämner som det viktigaste stödet är att få information och att bli lyssnad på, att ha någon att prata med samt öppenhet och ärlighet. Det visar på att det informella stödet upplevs som viktigare än det professionella. Några slutsatser vi dragit är att det behövs ett större utbud av stöd till denna målgrupp. Det behövs även ett förtydligande av socialtjänstens ansvar och riktlinjer för deras professionella stöd.