Dysartribedömning på svenska av typiska talare över 65 år med finska som förstaspråk

Thumbnail Image

Files

gupea_2077_34267_1.pdf (277.89 KB)

Date

2013-10-25

Authors

Journal Title

Journal ISSN

Volume Title

Publisher

Abstract

Studiens syfte var att undersöka hur typiska talare med finsk brytning över 65 år presterar på Dysartribedömningen som helhet och att jämföra deras resultat med tidigare insamlad data från en svensk referensgrupp. Den finska deltagargruppen utgjordes av 40 personer mellan 65 och 84 år, med jämn könsfördelning. Deltagarna bedömdes utifrån funktion/struktur, prosodi/förståelighet och självskattningsformulär om kommunikation. De finska deltagarna hade signifikant sämre resultat än den svenska referensgruppen på samtliga områden. De finska deltagarna skattades i högre utsträckning som avvikande i uppgift gällande artikulation. Deras talhastighet var signifikant lägre vid textläsning och de hade en signifikant lägre förståelighet jämfört med de svenska talarna. De finska deltagarnas resultat på självskattningsformulär om kommunikation visade att de i signifikant högre utsträckning upplevde talrelaterad begränsning i aktivitet och delaktighet. Sammanfattningsvis väcks frågan om Dysartribedömningen som helhet kan anses valid för talare med finsk brytning då risk finns för att materialet mäter brytning snarare än patologisk talpåverkan.

Description

The aim of this paper was to investigate how 40 typical speakers with Finnish accent, aged 65-84 years, performed in speech assessment through Dysartribedömningen, a Swedish dysarthria assessment instrument. Their results were compared with results of a matched Swedish native speaking reference group. Both groups were assessed in areas of function/structure, prosody/intelligibility and through a survey on communication. Results indicated that the performances of the Finnish participant group were estimated as more deviant than the Swedish, considering all areas. The Finnish participants were deviant in articulation and they had a significantly lower speech rate in reading. They also had significantly lower scores in intelligibility compared to the reference group. The results of the survey of communication showed that the Finnish participants estimated their levels of activity and participation to be significantly more limited compared to the reference group. Results raise the question if Dysartribedömningen can be considered valid in assessment of accented speech.

Keywords

brytning, dysartri, bedömning, finska, talhastighet, foreign accent, dysarthria, assessment, Finnish, speech rate

Citation

URI

http://hdl.handle.net/2077/34267

ISBN

Articles

Department

Defence location

Collections

Magisteruppsatser

Endorsement

Review

Supplemented By

Referenced By