Hållbarhetsrapportering i svenska onoterade företag – Före och efter Covid-19 bröt ut

Abstract

Bakgrund och problem: Covid-19 har globalt uppmärksammat hur företag reagerar på miljömässiga, sociala och ekonomiska frågor. Pandemin har även väckt frågor om företags agerande och ansvar gentemot intressenter. Hållbarhetsrapporteringen besitter därmed en viktig roll i krishantering. Vidare har pandemin även inneburit att Agenda 2030 ökat i betydelse. Syfte: Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur hållbarhetsrapporteringen i svenska onoterade företag skiljer sig före och efter Covid-19 bröt ut. Metod: I denna studie har en kvalitativ innehållsanalys genomförts av hållbarhetsrapporter och årsredovisningar från sex utvalda företag inom olika branscher. Insamling av data och analys har gjorts genom ett kodningsschema som utformats med utgångspunkt i det svenska lagkravet samt tidigare forskning. Resultat och slutsatser: Studien visar att hållbarhetsrapportering i svenska onoterade företag skiljer sig före och efter Covid-19. Före Covid-19 bröt ut hade samtliga företags hållbarhetsrapporter färre antal sidor. Företagens hållbarhetsrapporter utvecklades successivt över åren och var inte lika detaljrika år 2017. Efter Covid-19 bröt ut identifierades att majoriteten av företagen lyfter SDG och FN:s Globala Compact-initiativ. Samtliga företag i studien har efter krisen även lagt vikt vid att kommunicera om sociala förhållanden och personal. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag är att jämföra på vilka sätt hållbarhetsrapportering i svenska onoterade företag inom samma bransch skiljer sig före och efter Covid-19 bröt ut. Ett annat förslag, med bakgrund till det nya direktivet CSRD, som blir aktuellt för räkenskapsår 2023 är att jämföra hållbarhetsrapporter före och efter direktivets införande.