Självupplevd delaktighet hos ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning: samband mellan delaktighetsaspekterna närvaro och engagemang samt hur de samvarierar med exekutiva funktioner
Date
Authors
Journal Title
Journal ISSN
Volume Title
Publisher
Abstract
Ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning (IF) har generellt en lägre grad av delaktighet i aktiviteter och löper därmed en ökad risk för lägre välbefinnande. Tidigare studier av delaktighet har ofta bara mätt närvaro och kvalitetsaspekten, det vill säga deltagarens engagemang uppmärksammas sällan. Syftet med denna explorativa studie är att undersöka hur självskattningar av de båda delaktighetsaspekterna närvaro och engagemang relaterar till varandra hos ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Studien undersöker även samband mellan dessa delaktighetsaspekter och exekutiva funktioner, med fokus på arbetsminne och inhibering. Exekutiva funktioner mäts med både testbaserade mått och med vårdnadshavares skattningar av sitt barns exekutiva funktioner. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i delaktighetsmodellen Family of Participation-Related Constructs (fPRC; Imms m.fl., 2017) där delaktighet förstås som två relaterade men åtskilda aspekter, närvaro och engagemang. Närvaro anger hur ofta individen deltar i en aktivitet medan engagemang handlar om den subjektiva upplevelsen. Studien har kvantitativ tvärsnittsdesign och är en pilotstudie inom forskningsprojektet Cognition and Intellectual Disability (CO-IND). 15 ungdomar i anpassad grund- och gymnasieskola och deras vårdnadshavare deltog. Delaktighet mättes med Picture My Participation (PMP), där ungdomarna själva skattade både närvaro och engagemang i vardagliga aktiviteter. Exekutiva funktioner bedömdes genom test av arbetsminne och inhibering samt genom vårdnadshavares skattningar med Child Executive Functioning Inventory (CHEXI). Sammantaget tyder resultaten på att närvaro och engagemang är nära relaterade men åtskilda aspekter av delaktighet. Resultatet indikerar också att exekutiva funktioner inte kan förstås enbart utifrån testbaserade mått, utan att olika typer av mått behöver kombineras för att fånga sambandet mellan exekutiva förutsättningar och delaktighet. Ur ett praktiskt och specialpedagogiskt perspektiv pekar resultaten på att stöd för delaktighet behöver planeras med fokus på både närvaro och engagemang och att insatser som stödjer exekutiva funktioner kan vara en väg att stärka delaktighet i undervisningen.