Sjuksköterskans upplevelse av att ge palliativ vård i personens hem: En litteraturöversikt

Abstract

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att främja livskvalitet hos personer som drabbas av livshotande sjukdomstillstånd och deras närstående. En majoritet av personer som vårdas i palliativt skede uttrycker en önskan att avlida i hemmet. Trots detta avlider många på sjukhus eller olika typer av boenden inom vård och omsorg. Hemsjukvårdens organisation varierar något mellan de nordiska länderna, men det gemensamma målet är att personer ska kunna bo hemma så länge som möjligt. Med en åldrande befolkning tillkommer ett ökat behov av kvalificerad palliativ vård, samtidigt som personens autonomi står i fokus enligt personcentrerad vård. Syfte: Syftet med denna uppsats var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård i personers hem. Metod: Litteraturöversikt baserad på tio studier med kvalitativ ansats som analyserades utifrån Fribergs modell för litteraturöversikt av kvantitativ och kvalitativ forskning. Resultat: Resultatet presenterades i två kategorier: Begränsningar som påverkar sjuksköterskans palliativa arbete i personens hem och Professionella utmaningar i sjuksköterskerollen. Begränsningar som påverkar sjuksköterskans palliativa arbete i personer delades in i tre subkategorier; Praktiska svårigheter vid att vårda i en hemmiljö, Samarbete med annan vårdpersonal och Brist på tid. Professionella utmaningar delades in i fyra subkategorier; Fördelar och utmaningar vid ensamarbete, En balansgång mellan närhet och professionalitet, Brist på kunskapsmässig trygghet och Närstående som resurs och utmanande aspekt. Slutsats: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde både utmaningar och positiva erfarenheter av att ge palliativ vård i personers hem. Närhet i mötet med personer i palliativ skede beskrevs som central och givande, men i personers hem som vårdmiljö medförde praktiska svårigheter. Det självständiga arbetet ökade utsattheten men möjliggjorde också en stärkt relation. Behovet av fortbildning betonades, liksom samarbete med annan vårdpersonal, vilket ofta var fragmenterat. Tidsbrist påverkade relationen till personen och närstående samt möjligheten att följa de 6 S:n. Sammantaget påverkade detta arbetsmiljön, ökade stress och personalomsättning samt riskerade att försämra vårdkvaliteten i personers hem över tid.