Den faktiskt genomförda läroplanen? Analys av tre läroböcker i svenska språket för gymnasieskolans högskoleförberedande program

Abstract

Den 1 juli i år trädde de nya ämnesplanerna för gymnasieskolan GY 011 i kraft. Fr o m höstterminen kommer alltså svensklärare i gymnasieskolan att använda undervisningslitteratur som är skriven under de gamla kursplanernas tid och med hjälp av denna undervisa och examinera utifrån de nya målen. Är den aktuella kurslitteraturen lämpad för att vara en viktig del av en undervisning som skall utformas utifrån nya mål? Syftet med denna undersökning är att diskutera huruvida tre utvalda läroböcker ger eleverna förutsättningar för att nå de mål som anges i de nya ämnesplanerna. Huvudfrågan är alltså: Ger de tre utvalda läroböckerna eleverna förutsättningar för att nå de mål som anges i de nya ämnesplanerna för ämnet svenska? Metoden är kontrastiv, d v s ett objekt (de tre läroböckerna) jämförs enligt en för ändamålet utarbetad modell med ett annat objekt (ämnesplanen). Det analysredskap som har konstruerats för uppsatsen utgår från de nio punkter i ämnesplanen vilka specificerar målen för svenskundervisningen, alltså vad eleven skall kunna i ämnet svenska när han slutar gymnasiet. De tre läroböcker som skall analyseras är: Johansson, S., Karlsson, O. & Nettervik, I. (008). Möt språket. Malmö: Gleerups; Lundahl, B. & Sjöstedt, B. (006). Nya svenska språket. Lund: Studentlitteratur; Skoglund, S. (004). Texter och tankar – språket. Malmö: Gleerups. Resultatet av analysen visar att det inte är någon av läroböckerna som i allt ger förutsättningar för att eleven skall nå de olika målen för ämnet svenska. Kompletterande material måste till för att eleven skall fåoptimala förutsättningar för att nå de mål som styrdokumenten stipulerar. Att vara medveten om att läroboken inte täcker in allt och att agera utifrån det är av största vikt för alla lärare.