Bortom inkludering. Meningsfulla relationer, tydliga roller och engagerande aktiviteter ger möjligheten att skapa en skola för alla.

Abstract

Syftet med studien är att identifiera och beskriva centrala faktorer som har betydelse för att skapa en skola för alla, utifrån ett exempel från en kommun i Mellansverige.

1. Hur skrivs den fram, d.v.s. hur formulerar man sig i de lokala styrdokumenten och hur implementeras en skola för alla? 2. Vad är specialpedagogik i didaktiken som skapar en skola för alla, vilka konkreta arbetssätt använder man sig utav? 3. Hur upplever eleverna att gå i en skola för alla?

Studien stödjer sig på en utvecklingsekologisk teori som skapats av den amerikanske utveck-lingspsykologen Urie Bronfenbrenner (1979). Teorin beskriver hur individen interagerar med miljön på olika nivåer. Dessa är mikrosystemet (familjen eller klassrummet), mesosystemet (t.ex. två mikrosystem som interagerar med varandra), exosystem (t.ex. föräldrars arbetsplats), makrosystem (det större sociokulturella sammanhanget) och det femte chronosystemet (ut-vecklingen hos personen och de externa systemen över tid). Tre viktiga delar med vars hjälp samspel äger rum och utveckling sker är de aktiviteter, roller och relationer som individen en-gagerar sig i.

Metoden är en kontextualiserad kvalitativ fallstudie (Bryman 2011). Delar i metoden är bland annat intervjuer och enkätfrågor. De intervjuade är en verksamhetsansvarig för förskola och skola, en specialpedagog med övergripande ansvar, en klasslärare, en elevassistent, en rektor, en psykolog på Barn- och ungdomshabiliteringen och en familj. Två enkäter delades ut, en till arbetslagen på en skola och en till de elever som gick i en klass där det fanns elever som läste enligt särskolans läroplan.

Resultatet visar att majoriteten av de tillfrågade eleverna anser att de går i en skola för alla, och att det är inget konstigt med det. De lokala styrdokumenten är tydliga i hur en skola för alla skall implementeras. De tillfrågade pedagogerna och elevassistenterna ser tydligt hur de i den anpassade miljön erbjuder alternativa arbetsätt, engagerande aktiviteter, tydliga roller och meningsfulla relationer, som stämmer väl med Bronfenbrenners (2005) teori. Detta tillsam-mans ger möjligheten att skapa en skola för alla. Den intervjuade familjen ser också hur tyd-liga roller och meningsfulla relationer är viktiga för att deras barn skall fungera och må bra i en skola för alla. Den intervjuade verksamhetschefen, och specialpedagogen med det övergri-pande ansvaret, sätter också ord på och beskriver en skola för alla med de olika roller, rela-tioner och aktiviteter den innehåller. Det som den här studien framför allt visar är hur viktig tidig planering i förskolan och övergripande samarbete är för en skola för alla, med lyckade resultat. Den yrkesroll som anses som viktigast är rektor.