Från internationell norm till regional innebörd

Abstract

Syfte: Syftet är att studera hur internationella normer omformas när de översätts till lokal praktik, samt belysa hur denna process påverkas av de implementerande aktörernas medvetna eller omedvetna handlingar. Teori: Den teoretiska utgångspunkten utgår från ett helhetsgrepp om Røviks (2023; 2016) utveckling av översättningsteorin, där aktörers roll som aktiva översättare formar det praktiska utfallet vid operationaliseringen av en policy. Metod: Studien bygger på fallstudie av regionala kollektivtrafikmyndigheter som undersöker hur barnkonventionens abstrakta formuleringar om barns rättigheter ges uttryck i kollektivtrafikplaneringen. Därmed tillämpas en kvalitativ ansats, där en dokumentanalys av styrande och strategiska dokument kombineras med intervjuer och samtal med nyckelpersoner inom regioner och trafikbolag. Resultat: Resultaten visar att barn kan ses på olika sätt hos myndigheterna, mycket tyder på att det beror på det organisatoriska sammanhanget. Barn som grupp konceptualiseras som hänvisade resenärer vilket begränsar förståelsen av deras bredare behov. De kan även betraktas som självständiga resenärer, då präglar barnens egna perspektiv arbetet. Till sist kan de anses vara en prioriterad grupp, där ett barnrättsperspektiv väger tyngst i arbetssätten. Samtidigt indikerar resultaten ett vuxenperspektiv kan kollidera med barnens egna perspektiv – beroende på vilken artikel ur konventionen aktören utgår ifrån i det specifika fallet. Barnkonventionens artiklar kan således bli motsägelsefulla i det praktiska utförandet av konventionen som helhet.